Författarutbildning

Om du vill kan jag hålla din hand en liten stund, en liten stund tills du vågar själv. Om du vill kan du hålla min hand en liten stund, en liten stund till jag vågar själv.

I en värld full av blommor, där finns du och jag. Din äng är långt, långt ifrån min. Vi känner inte varandra, men vi känner samma stillsamhet. Du och jag, blommorna och gräset.

Kustsnårsvindans rosa blommor sluts när solen går ner. Den har nästlat sig in i varje gren i vårt träd. Intill muren växer annat ogräs tillsynes rotlöst. Det är vackert att se på. Ibland blir jag stressad av att grannen kanske är rädd för att vårt ogräs ska inta hans tomt. Det är vackert att se på. Imorgon kommer kustsnårsvindas rosa blommar att öppnas igen.

Tystnaden omslöt henne som en mjuk bädd av bomull. Själen landade mjukt i den inre värld, som hon mött så många gånger förut. Vägledningen fanns där hela tiden. Det visste hon, men det hade blivit svårare och svårare att få tillgång till den. Nu var hon där igen och hon tog till sig av allt det som kom till henne. Svar på många av hennes frågor. Tystnaden omslöt henne som en mjuk bädd av bomull.

Bilar brinner i natten. Är det ondska? Dagen efter samtalar poliser med föräldrar i ungdomarnas hem. Låt skolorna börja, så att ungdomarna får något att göra igen. Många av de ungdomar som tänt eld på bilarna är under 18 år. Var finns deras framtidstro? Vem har tänt eld på deras drömmar?

Om jag springer med för stora kliv Om sorg knackar på i mitt liv Ge mig av din omsorg Låt mig inte få stanna i min borg När jag rusar på kan fallet bli hårt Snälla titta inte bort Se mig, ha tålamod, prata med mig för när det blir din tur vill jag finnas där för dig

"...rak i ryggen som en fura..." sjöng Lasse Berghagen på TV. I vanliga fall brukade hon sjunga med till "Allsång på Skansen", men idag var det som om hon inte kunde styra sin tunga. Inte ens kaffet smakade. Tänk om hon kunde vara sådär rak i ryggen, ha en bättre hållning, skulle allt kännas bättre då. Skulle barnbarnen komma på besök oftare? Skulle pensionen dubblas? Skulle kaffet smaka? Vägg i vägg satt Sture, men inte länge till. Benen kunde inte varar stilla. Han tog sats för att ta sig upp från fåtöljen, än fanns tid. Han tog några ostadiga danssteg ut mot hallen och sken upp när han såg sin trotjänare till kavaj hänga där under hatthyllan. Han skyndade att ta på den och hälsade glatt på sig själv i spegeln för att sedan dansade han tillbaka till TV:n. Precis när han kom fram till det lilla vardagsrummet kom refrängen. "Han tog av sig sin kavaj...". Han är ju så trevlig den där Berghagen hann han tänka innan han krängde av sig kavajen och lät tofflo

Vi kan uppleva andra människor som gränslösa, men kanske glömmer vi att din och min gräns kan vara olika. Det finns gränser mellan länder. De vet alla om. Gränser mellan människor är svårare att se. Vi måste visa andra var vår gräns går. Det är ett ansvar vi har, något som kan vara svårt, men nödvändigt att göra för att må bra. Så kanske är inte människan du mött gränslös. Kanske har hon bara en annan gräns än du. Hennes "land och rike" är lite större. Hon låter dig komma lite närmare än du är van vid. Var går din gräns? Visar du din omgivning, när du upplever att de gått över din gräns? Den där osynliga, som bara du kan se.

I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Du sover djupt. Andas tungt. Nu är allt stilla och lugnt. Ibland är det svårt att skilja dig från mig, att se vilka känslor som är mina. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Jag känner glädje. Den är min. Innan du somnade lånade jag din oro. Medkänsla är människans nyckel till förståelse. Ibland kan vi snurra in oss i andras förebråelse. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett.