Författarutbildning

Det är väl rimligt att vara glad, när man äntligen är frisk Det är väl rimligt att äta choklad Det är väl rimligt att vara energisk när man äntligen kommit ur sängen Det är väl rimligt att känna sig magisk Det är väl rimligt att vara kär när man äntligen orkar pussas Det är väl rimligt att vara här Njuta av varje minut inte stoppa förrän man är helt slut

Jag smider en plan. På ett smidigt sätt ska jag berätta för er. Jag ska berätta allt. Frågan är bara hur? Jag smider en plan.

I trädet satt en liten sparv och iakttog honom där han kämpade med häst och harv Han tappade koncentrationen en stund Den natten fick han inte en blund Fågeln förtrollade hans sinne Han kunde inte få den ur sitt minne I sagorna kunde grodan vara en givare gav flickan en prins, kom i livet vidare I hans värld var sparven den utsände han skulle följa till världens ände Sparven väntade i trädets topp När hon fick se pojken fick hon hopp Fast besluten att finna kvinnan i sitt liv Gav han sig ut i världens med raska kliv Han mötte ett troll som vallade sina får - Det spelar ingen roll vilket håll du går sa trollet och log - Du ser henne för din inre syn Din fantasi kommer föra dig till byn Där finner du din flicka klädd i rött och ser din blivande gård så välskött

Maten låg orörd på tallriken. Bortglömd under ett rött silkespapper. Kreativiteten hade tagit över. Köksbordet var belamrat med färgglada papper, glitterlim, paljetter, mönstersaxar och guldpennor. Julkorten för året var klara. Inget var det andra likt. - Inga elektroniska julkort här inte, sa hon tyst för dig själv medan hon nöjt lutade sig tillbaka i stolen.  Smekte sin vackra mage och sa till sina efterlängtade tvillingar: - Mamma vet att ni är hungriga. Vi ska äta nu.