Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från juni, 2017

Underbara midsommar!

Skrivpuff 9, 22 juni 2017

F ramtiden grusas Ö nskar jag kunde leva i nuet R en och fri från det som varit F ånga dagen L e och glädjas U tan oro för vad som har hänt eller T ankar om vad som kan hända sedan N uet A lltid närvarande i nuet

Skrivpuff 7, 19 juni 2017

Nyckelpigan avbildades med skarp skärpa i fotot. Jag förstod att nyckelpigan var ett speciellt djur för henne. När hon gifte sig hade hon funnit en liten gul nyckelpiga med vita prickar på sin vita brudklänning. Hon tog det som ett tecken. Året efter reste de till Prag. Den första lägenheten de bodde i var trång och saknade luftkonditionering. Den andra lägenheten var fantastisk i jämförelse. Utsikten från lägenhetsfönstren var oslagbar. När hon kom in i lägenhetens badrum, så satt det en gul nyckelpiga med vita prickar på badrumsspegeln. Hon tog det som ett tecken och lät nyckelpigan sitta på hennes fingertopp, så länge den ville. Hon höll sin hand ut genom fönstret, så att den kunde flyga ut i sommarnatten, när den kände sig redo. Solen gick ner över Prag och hon somnade med ett leende på läpparna. Hon hade berättat om resan till Prag många gånger och nyckelpigan på brudklänningen fick jag se med egna ögon. I maj kom hon hem ifrån sjukhuset och gick en promenad i skog och mark fast

Skrivpuff 3, 3 juni 2017

Livet gav mig en läxa ville att jag skulle växa Gav mig nyckel till en ny värld Sa: "Lycka till på din färd" Vart skulle jag gå, när allt blev svart Livet sa: "Lyssna inåt, så vet du vart" Med nyckeln i min hand växte våra band Inom mig pumpar både ditt och mitt hjärta men innan du föds måste jag genomlida smärta Livet gav mig en läxa ville att jag skulle växa

Skrivpuff 2, 2 juni 2017

Längst ner skrevet hon sitt namn och gjorde ett litet hjärta. Vanligtvis brukade det lilla hjärtat följas av en glad gubbe, men idag var inte en sådan dag. Oron härskade över hennes medvetande. Mobilen låg bredvid det handskrivna brevet, som på sina ställen hade bokstäver av blått bläck som flutit ut en aning. Tårar som skapat liv i berättelsen om allt som hänt. Telefonsamtalet kom lägligt. Brevet var färdigskrivet och hon hade kommunicerat med någon som inte skulle svara henne på flera veckor. Nu fick hon chansen att skrapa på ytan och prata om en bråkdel av allt det hon skrivit med någon som kunde ge henne respons direkt. Under samtalet klottrade hon brevets marginal full av små teckningar. I marginalen växte det fram ett hus och en barnvagn, hjärta efter hjärta efter hjärta. Handen klottrade okontrollerat. När samtalet var slut gick hon tillbaka till sin säng. Brevet låg kvar på köksbordet. Sönderklottrat, men hon skulle skicka det ändå. Hon hade inte krafter att skriva ett nytt