Djupa sår kan också läka (del 1)
Hon frågade om min barndom och om relationen till min pappa. Det var ingenting jag ville berätta för någon. Speciellt inte för en kvinna som henne. Jag flyttade mig längre ut på stolskanten. Gjorde mig redo att gå. Plötsligt sa hon: "Jag har sett dina tavlor. En tavla säger mer än tusen ord. Vad tänkte du på när du målade Fågelskrämman?" Det var som om hon tryckte på en knapp. Jag berättade saker jag inte visste att jag tänkt. Fick en annan förståelse för mig själv. Jag visste att hon grävde i mitt inre ändå fortsatte jag tala.
Hon frågade om min barndom och om relationen till min pappa. Det var ingenting jag ville berätta för någon. Speciellt inte för en kvinna som henne. Jag flyttade mig längre ut på stolskanten. Gjorde mig redo att gå. Plötsligt sa hon: "Jag har sett dina tavlor. En tavla säger mer än tusen ord. Vad tänkte du på när du målade Fågelskrämman?" Det var som om hon tryckte på en knapp. Jag berättade saker jag inte visste att jag tänkt. Fick en annan förståelse för mig själv. Jag visste att hon grävde i mitt inre ändå fortsatte jag tala.
Kommentarer
Det kan bli en fortsättning imorgon. Ser fram emot nästa skrivpuff.