Fortsätt till huvudinnehåll

Skrivpuff 11, 28 juli 2017

Född med guldsked i sin mun. Höjd till skyarna på vår glob, som om hon burit gloria. Tjänstefolket kunde inte sluta glo, ty hon var vacker som en dag. Ändock bara en vanlig flicka. Tragglade glosor som andra barn. Men i hennes sin klass var hon allena.

Kommentarer

Kalle Byx sa…
Jag förstår nog inte riktigt.
28 juli 2017 kl. 11:27
http://tittelina.blogspot.com sa…
För tankarna till något religiöst. Som i vissa samhällen där man "utser" barn till någon slags helgon.
28 juli 2017 kl. 11:57
Grå papegoja sa…
Tur att Ethel fattade. Jag gjorde det inte riktigt. :)
28 juli 2017 kl. 18:52
Anonym sa…
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
29 juli 2017 kl. 02:57
Ellinor Wikman sa…
Ibland behöver inte en text förstås, men idag ville jag att min text blev förstådd. Så det blev en ny version.
29 juli 2017 kl. 02:58
Grå papegoja sa…
Klart bättre. Mystisk, fantasieeggande och konkret, på en gång.
29 juli 2017 kl. 19:20
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Skrivpuff - 10 augusti 2018

I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Du sover djupt. Andas tungt. Nu är allt stilla och lugnt. Ibland är det svårt att skilja dig från mig, att se vilka känslor som är mina. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Jag känner glädje. Den är min. Innan du somnade lånade jag din oro. Medkänsla är människans nyckel till förståelse. Ibland kan vi snurra in oss i andras förebråelse. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett.
En kommentar
Läs mer

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila
3 kommentarer
Läs mer