Fortsätt till huvudinnehåll

Skrivpuff 8, mars - inspirationsbild

Resväskorna var packade. Resan var på väg mot sitt slut. Visst hade den varit vilsam, men var fanns den själsfrände hon förväntat sig att möta? Taxin som skulle ta henne till flygplatsen skulle komma om en timma. Hon hade möjlighet att lämna bagaget på hotellet och ge sig ut i stadens vimmel för att använda de sista mynten i landets valuta. Hotellets lobby var sparsamt möblerad med stolar i trä, men de stora växterna gjorde den gemytlig. Det doftade lavendel. Hon blundade och tog ett djupt andetag. När hon öppnade ögonen såg hon en lång blond kvinna närma sig. Solbränd, nyduschad och lugn. Hon utstrålade ett behagligt lugn. Hon doftade svagt av kokosolja och på den ljusblå resväskan fanns klistermärken från flera kontinenter.

- Äntligen en svensk tjej, som jag saknat att få prata svenska med någon som kan förstå vad jag upplevt under den här resan, sa den långa blonda kvinnan och log. Då plötsligt förstod hon. Färamför henne stod människan hon längtat efter och önskar möta under så många år.


Texten är inspirerad av miljön på denna bild:
http://www.flickr.com/photos/28681973@N00/11869488916/sizes/z/in/photostream/

Är du nyfiken på Skrivpuff? Klicka här: http://skrivpuff.blogspot.se/

Kommentarer

Vilken kärlekshistoria. Fint skrivet.
foxy sa…
Å vad härligt...rörde mitt hjärta!
Joni sa…
Vilken fin text!
Tack för era kommentarer! <3

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Skrivpuff 96, april - inspirationsord: talang

Vägen tillbaka (del 2) Han iakttog hur hon såg sig omkring i klassrummet för att bestämma sig för var hon ville sitta. Han mindes hur ledsna de varit när hon skulle resa till Afrika. Han hade försökt muntra upp henne genom att berätta om alla djuren hon skulle möta. Under de första två åren skickade hon vykort på lejon och elefanter på savannen, men sedan uteblev vykorten och Leo tänkte mindre och mindre på Denise. Hon satte sig längst fram till vänster och han gick efter och satte sig bredvid henne. Leo kände nervositet blandad med förväntan. Vem var hon nu? Denise vände sig mot killen som hade satt sig bredvid henne i klassrummet, som hade många lediga platser. Hon tyckte att det var märkligt att han inte satte sig på en ensam bänkrad. Hon presenterade sig och såg hur det glittrade till i hans grönblå ögon. Det var först när han sa sitt namn, som hon insåg att det kunde vara hennes Leo. Hon hade inte förväntat sig att möta någon hon kände i den nya skolan. Efter så många år...