Fortsätt till huvudinnehåll

Skrivpuff, 10 februari - inspirationsord: TRÄD

Mannen fortsatte skriva på sin självbiografi:

Jag hörde hur det rasslade och prasslade i buskar och träd. Jag var rädd att katten skulle komma in igen. Den blöta svarta katten med de ondskefulla ögonen.

Vid fyra års ålder knöt mor upp snöret runt min högra handled, som suttit fast i de vita spjälorna i min säng. Jag hade bara fått vara uppe korta stunder och hade därför inte fått lära mig att gå, så som andra fyraåringar. Snöret runt min högra hand hade varit mors barnvakt, men det hade också kommit att bli min vän. När hon slängde det i soporna, så kröp jag dit och plockade upp det när hon inte såg. Det luktade cigarettfimp och kaffesump. Det spelade ingen roll. Nu när snötäcket var borta behövde jag mitt rep, min trygghet.

Kommentarer

Spännande berättelse. Jag ser fram mot fortsättningen.
foxy sa…
Stackars barn, trygghet i en snörstump...hoppas fortsättning följer...

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Skrivpuff 96, april - inspirationsord: talang

Vägen tillbaka (del 2) Han iakttog hur hon såg sig omkring i klassrummet för att bestämma sig för var hon ville sitta. Han mindes hur ledsna de varit när hon skulle resa till Afrika. Han hade försökt muntra upp henne genom att berätta om alla djuren hon skulle möta. Under de första två åren skickade hon vykort på lejon och elefanter på savannen, men sedan uteblev vykorten och Leo tänkte mindre och mindre på Denise. Hon satte sig längst fram till vänster och han gick efter och satte sig bredvid henne. Leo kände nervositet blandad med förväntan. Vem var hon nu? Denise vände sig mot killen som hade satt sig bredvid henne i klassrummet, som hade många lediga platser. Hon tyckte att det var märkligt att han inte satte sig på en ensam bänkrad. Hon presenterade sig och såg hur det glittrade till i hans grönblå ögon. Det var först när han sa sitt namn, som hon insåg att det kunde vara hennes Leo. Hon hade inte förväntat sig att möta någon hon kände i den nya skolan. Efter så många år...