Söndagen den 24 januari 2010 sappade jag som vanligt mellan TV-kanalerna för att hitta något att vila ögonen på. Jag stannade vid Bingolotto, där Lotta var i färd med att prata om gott och blandat med Marcus Birro i soffan.
Det finns mycket positivt att säga om Birro, bland annat att han är en mycket bra radiopratare och en sann "fotbollsidiot", som många andra runt omkring mig.
I detta program utlystes iallafall en tävling. Tittarna uppmanades att gå in på Bingolotto.se och skriva en dikt med tema vinter. Sagt och gjort, när Lotta hade pratat klart med Birro förflyttade jag mig från TV:n till datorn och skrev några rader, som jag tänkte att Birro skulle gilla. Jag tror att det var han som skulle utse vinnaren/vinnarna.
Det här deltagandet i tävingen har fallit i glömska hos mig, tills igår när jag hittade ett dokumnet på min dator vid namn "Det sticker i mina kinder", i min bröllopsmapp på skrivbordet. Och där var den....dikten som jag skrev för ett halvår sedan snart.
Det sticker i mina kinder
Och knastrar under mina skor
Jag fotar rimrost med minnet
För min mobilkamera är borta
Stickandet i kinden är kylans förtjänst
Knastrandet under fötterna gör det värt
Med mitt minne fotograferar jag rimfrosten
Min mobilkamera är trasig, så jag berättar
För mamma hur det ser ut, istället för att skicka ett MMS
Fotograferar rimfrosten med minnet
Lägger till en ljudeffekt
Knastrandet under mina fötter
Barfota – tokiga jag
Fotograferar rimfrosten med minnet
Efter en lång dag i skolans tjänst - sista dagen för eleverna innan sommarlovet - skolavslutningen och fest för våra 9:or, så hittar jag ett tjockt brev i postlådan från Folkspel. Det visade sig att jag vann boken Flyktsoda tack vare min dikt. Kul! Gissa om jag blev överraskad. Märkligt att jag hittade dikten på datorn igår och blev belönad idag.
Kanske kommer Flyktsoda vara en av de bästa böcker jag läser i sommar?
Tystnaden över Sverige är tystnaden av miljoner sammanbitna käkar.
Människor tiger hellre än att bli avslöjade som svaga.
Det kan vara svårt att erkänna sitt behov av tröst, att sträcka sig efter en hjälpande hand, att urskilja ett leende i vimlet.
Människor är som du.
Visst är det läskigt?
Lukas Destino är en tämligen misslyckad skådespelare som får chansen att resa ut på en större turné med teatersällskapet Seger.
Han har staplat nederlag på hög rätt länge.
Han är alkoholiserad men det verkar inte vara något som förstör särskilt mycket.
Ett fyllo är också som du.
De utslagna lever tätt inpå, i lägenheten intill.
Enda skillnaden är att dom lever utan skal, utan skydd.
De är inga ömkliga stackare…men inte heller endast nerpissade vrak på parkbänken.
Det som förenar oss alla är oändligt mycket mer än det som skiljer.
Turnén blir för Lukas Destino en resa och en tid när möjligheten att välja ställer sig på glänt.
Men går det att välja, och hur förlikar man sig med att vara en medelmåtta?
I en tid som föraktar svaghet och rädslor måste en sådan som Lukas Destino göra vad han kan för att kunna stå emot och hålla sig vid liv.
Romanen FLYKTSODA är Marcus Birros version av vad som finns på botten av var och en av oss och är både svart och fylld av tröst.
Snart midnatt! Sova? Det är en dag imorgon också!
PS Vi ska säga ja till varandra i kyrkan på lördag! Bara 3 dagar kvar! DS
Det finns mycket positivt att säga om Birro, bland annat att han är en mycket bra radiopratare och en sann "fotbollsidiot", som många andra runt omkring mig.
I detta program utlystes iallafall en tävling. Tittarna uppmanades att gå in på Bingolotto.se och skriva en dikt med tema vinter. Sagt och gjort, när Lotta hade pratat klart med Birro förflyttade jag mig från TV:n till datorn och skrev några rader, som jag tänkte att Birro skulle gilla. Jag tror att det var han som skulle utse vinnaren/vinnarna.
Det här deltagandet i tävingen har fallit i glömska hos mig, tills igår när jag hittade ett dokumnet på min dator vid namn "Det sticker i mina kinder", i min bröllopsmapp på skrivbordet. Och där var den....dikten som jag skrev för ett halvår sedan snart.
Det sticker i mina kinder
Och knastrar under mina skor
Jag fotar rimrost med minnet
För min mobilkamera är borta
Stickandet i kinden är kylans förtjänst
Knastrandet under fötterna gör det värt
Med mitt minne fotograferar jag rimfrosten
Min mobilkamera är trasig, så jag berättar
För mamma hur det ser ut, istället för att skicka ett MMS
Fotograferar rimfrosten med minnet
Lägger till en ljudeffekt
Knastrandet under mina fötter
Barfota – tokiga jag
Fotograferar rimfrosten med minnet
Efter en lång dag i skolans tjänst - sista dagen för eleverna innan sommarlovet - skolavslutningen och fest för våra 9:or, så hittar jag ett tjockt brev i postlådan från Folkspel. Det visade sig att jag vann boken Flyktsoda tack vare min dikt. Kul! Gissa om jag blev överraskad. Märkligt att jag hittade dikten på datorn igår och blev belönad idag.
Kanske kommer Flyktsoda vara en av de bästa böcker jag läser i sommar?
Tystnaden över Sverige är tystnaden av miljoner sammanbitna käkar.
Människor tiger hellre än att bli avslöjade som svaga.
Det kan vara svårt att erkänna sitt behov av tröst, att sträcka sig efter en hjälpande hand, att urskilja ett leende i vimlet.
Människor är som du.
Visst är det läskigt?
Lukas Destino är en tämligen misslyckad skådespelare som får chansen att resa ut på en större turné med teatersällskapet Seger.
Han har staplat nederlag på hög rätt länge.
Han är alkoholiserad men det verkar inte vara något som förstör särskilt mycket.
Ett fyllo är också som du.
De utslagna lever tätt inpå, i lägenheten intill.
Enda skillnaden är att dom lever utan skal, utan skydd.
De är inga ömkliga stackare…men inte heller endast nerpissade vrak på parkbänken.
Det som förenar oss alla är oändligt mycket mer än det som skiljer.
Turnén blir för Lukas Destino en resa och en tid när möjligheten att välja ställer sig på glänt.
Men går det att välja, och hur förlikar man sig med att vara en medelmåtta?
I en tid som föraktar svaghet och rädslor måste en sådan som Lukas Destino göra vad han kan för att kunna stå emot och hålla sig vid liv.
Romanen FLYKTSODA är Marcus Birros version av vad som finns på botten av var och en av oss och är både svart och fylld av tröst.
Snart midnatt! Sova? Det är en dag imorgon också!
PS Vi ska säga ja till varandra i kyrkan på lördag! Bara 3 dagar kvar! DS
Kommentarer
Många kramar och lyckönskningar från Maria H