Fortsätt till huvudinnehåll

Julmys!


Idag har jag varit ute och käkat med Kelly. Hon planerar sitt bröllop. Spännande! Vi provade en spansk restaurang på Drottninggatan. Jag fick en jättefin försenad födelsedagspresent. Ett grönt halsband av märket SNÖ, mitt första SNÖ-halsband. Blev SÅÅ glad! Det ska jag ha på mig på julfesten på fredag!

Jag ser sååå mycket framemot luciafirande på skolan på fredag. Det blir första luciatåget på vår skola. Historiskt! =)

Jag önskar mig mascara och hårinpackning i julklapp, men den allra, allra bästa julklappen vore om Lenny fick ett jobb! Imorgon kanske han har en jobbintervju inbokad! Håll tummarna!!!





Nästa inlägg blir inlägg 100 och då satsar jag på 3000 besökare!

Kommentarer

Henriette sa…
Qu'il est joli ce blog!
Un amical bonjour de France.
9 december 2008 kl. 22:43
Anonym sa…
Svar; Ja, hoppas min bebis kommer snart, jag orkar inte vänta mera på den! I värsta fall blir jag igångsatt till helgen... Suck... Jag undrar så vad det är för bebis i magen! :D
Kram
10 december 2008 kl. 03:24
Anonym sa…
håller både hela familjens tummar....kramkram
11 december 2008 kl. 10:36
Anonym sa…
Hoppas att ni har det bra. Hur gick det för Lenny på intervjun?
Kram Maria H
12 december 2008 kl. 23:03
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila
3 kommentarer
Läs mer

Skrivpuff 96, april - inspirationsord: talang

Vägen tillbaka (del 2) Han iakttog hur hon såg sig omkring i klassrummet för att bestämma sig för var hon ville sitta. Han mindes hur ledsna de varit när hon skulle resa till Afrika. Han hade försökt muntra upp henne genom att berätta om alla djuren hon skulle möta. Under de första två åren skickade hon vykort på lejon och elefanter på savannen, men sedan uteblev vykorten och Leo tänkte mindre och mindre på Denise. Hon satte sig längst fram till vänster och han gick efter och satte sig bredvid henne. Leo kände nervositet blandad med förväntan. Vem var hon nu? Denise vände sig mot killen som hade satt sig bredvid henne i klassrummet, som hade många lediga platser. Hon tyckte att det var märkligt att han inte satte sig på en ensam bänkrad. Hon presenterade sig och såg hur det glittrade till i hans grönblå ögon. Det var först när han sa sitt namn, som hon insåg att det kunde vara hennes Leo. Hon hade inte förväntat sig att möta någon hon kände i den nya skolan. Efter så många år...
6 kommentarer
Läs mer