Fortsätt till huvudinnehåll

Tjugofyra dagar - dag tjugotre - Isak

I pappas brev låg en Grand Watermelon-sedel från 1890. Jag undrar om pappa visste hur mycket sedeln var värd. När jag googlade, så kunde jag inte tro att det var sant. En likadan sedel har sålts för nästan tre miljoner Euro. Det är en helt sjuk summa pengar. Det viktigaste är dock inte vad sedeln är värd, utan att pappa bemödat sig att skriva ett brev till mig för tio år sedan, bara några månader innan han dog. Det viktigaste är att han skrivit att han önskar mig allt gott. Han önskar mig allt gott. Han älskade mig.

Igår när jag skulle sova, så tänkte jag en massa "om jag inte"-tankar.

"Om jag inte bestämt mig för att resa till Australien hade jag aldrig tagit upp kontakten med mamma."
"Om jag inte gett mamma brevet hade mamma aldrig kommit på idén att vi skulle bygga var sin lådbil."
"Om jag inte gått med på att bygga lådbilar med mamma, så hade vi aldrig hittat brevet från pappa."

Livet är så märkligt och mäktigt.

Jag har pratat med både Filip och Marika i telefon idag. Jag har berättat att vi har ganska många överraskningar till dem att visa på julafton, men har inte sagt vad. 
  •          Lådbilarna
  •      Pappas brev och sedeln
De är väldigt nyfikna. Tänk att det redan gått tjugofyra dagar.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Skrivpuff 1 - inspirationsord: GÅNG

Somliga menade att han flanerade. Jag ansåg att han marscherade ty jag var varse om hans förflutna. Genom åren hade han måhända slagit av på takten något, men det var givet att stegen hade rytm. När andra stannade och fotade solens glitter i sjöns blanka yta gick han vidare, samma takt, om än långsammare med åren, samma takt, "ett, två, ett, två....".

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Äntligen är gräsmattan klippt!

Den här helgen har jag varit ute i trädgården hur mycket som helst, ändå har jag en hel del kvar att rensa och vår trädgård är inte stor...jag måste vara långsam... Det känns faktiskt skönt att det är jobb imorgon, så att jag får vila lite ifrån trädgårdsarbetet. Hela förra sommaren kämpade vi med en handdriven gräsklippare och det är inte det ultimata när man har en gräsmatta full av mossa. Därför var det så gott att få klippa gräsmattan med grannens nyinköpta lilla bensindrivna gräsklippare. Det var ungefär lite tungt (vi har en slänt i trädgården), men tog bara en bråkdel av den tid vi brukar lägga ner. I helgen har jag även skjutsat Lenny till jobbet, upp halv sex lördag och söndag. Nästa helg är han ledig och då ska vi åka till min lillasyster i Ed, sedan vidare till Lennys storasyster i Dalarna och därefter på bröllop i Rockelstad, som ligger mellan Eskilstuna och Nyköping. Då ska Kelly och Mårten vigas vid en sjö vid Rockelstad slott . Mysigt! Det är ju himla lyxigt att bara arb...