Fortsätt till huvudinnehåll

Tjugofyra dagar - dag femton - Isak

Jag vet inte om jag ska resa. Varken mamma eller Marika har frågat mig om resan till Australien. Kanske har jag aldrig varit helt säker på om jag ska resa. Jag har ju inte bokat några flygbiljetter. Kanske var min förhoppning att det skulle räcka att fly till mamma.

Jag vaknar fortfarande av mardrömsskrik. Marika håller om mig när det händer och då lugnar hjärtat ner sig ganska snabbt. Jag har bestämt mig för att bjuda ut Marika på enda pizzerian som finns här. Jag måste berätta för henne vad jag känner innan hon reser hem.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Skrivpuff, 3 februari - inspirationsord: STEN

Naturens närhet fick hennes hjärtslag att slå av på takten. Andetagen blev djupare, lugnare. För några sekunder sedan hade hennes puls dunkat likt ett stressat litet djur. Hon kände sig vilsen och rädd. Hon visste inte varför. Det var som om världen var emot henne. Det var en felaktig känsla. I djupet av sitt inre visste hon att det var hon som skapade sitt liv. Ingen annan än hon kunde besegra hennes fiender, ty de fanns inom henne. Hon plockade upp en vit, liten sten från marken och kramade den hårt. Du och jag mot världen, tänkte hon och ett ljus tändes i hennes frusna själ.