Fortsätt till huvudinnehåll

Vägen fram - del 5 av 24

Det är dags för den årliga kontrollen av mitt hjärta. Jag har haft högt blodtryck sedan Ingvar Carlsson var stadsminister, så inget nytt under solen. Men visst vore det fint om jag kunde minska ner på tabletterna.

Doktorn är sig lik. Han luktar handsprit och har blekt sina tänder. De är mycket vitare än för ett år sedan. Kanske har han slutat snusa? Han konstaterar att mitt blodtryck kräver samma dos medicin som redan intas. Det är fint att få prata med honom en stund, även om det bara är rutinfrågor och inget utanför manualen.

När jag öppnar ytterdörren, så ligger det till min förvåning ett julkort på hallmattan bland de vita, trista kuverten. Vem kan det vara ifrån? Jag vill suga på karamellen och bestämmer mig för att hänga av mig ytterkläderna och leta fram mina julkort, så roligt att kunna skicka julkort till någon.

Den lilla röda lådan med julkort från Rädda barnen är välgömd. Jag kan inte ha öppnat den på många år, men jag hittar den till slut i en av lådorna på sekretären i sovrummet. I lådan finns även lack och en stämpel med "God Jul". Jag känner mig ivrig att sätta igång, men måste ju veta vem jag ska skicka julkort till.

Jag blir så rörd till tårar, när jag vänder på julkortet. Bredvid frimärket sitter ett litet fotografi på en bebis. "Du har blivit mormor. Grattis i efterskott. /My" står det på vykortet. Jag måste sätta mig ner på golvet i hallen. Tårarna bara rinner och rinner. För en gångs skull låter jag dem rinna. Känslorna får fritt spelrum. Jag kan inte sluta titta på den lilla bebisen, så lik sin mor. Är det en flicka eller en pojke? Vad har hon gett sitt barn för namn? Vem är pappan?

Utanför fönstret snöar det.

Kommentarer

Ljusletaren sa…
Du skriver med inlevelse och jag ser allt framför mig.
Mycket bra skrivet vännen/ kram
Fint om en äldre ensam människa som verkar behöva närhet från andra.
Vil läsa mer!! Fint.

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Vägen fram - del 4 av 24

Morgonpromenaderna känns roligare nu, när jag kan läsa inköpslistan där hemma. Jag kan den förvisso utantill numera, men roas ändå av att läsa den. Kanske skulle jag kunna unna mig att sova lite längre och inte bry mig om om jag möter någon på promenaden, men jag är inte riktigt redo än. Mobilalarmet för fortsätta ljuda klockan fem ett tag till. Jag har fått ny energi och det känns inte alls svårt att hitta julgardinerna. De ligger ju där i garderoben i hallen, där jag alltid brukar lägga dem. Jag sätter på radion på hög volym, så att jag kan höra den från köket till både vardagsrummet och sovrummet. John Lennon sjunger Happy Christmas med ömhet i rösten. Julgardiner hängs upp i varje rum. Jag måste ha stege för att nå upp till gardinstängerna. När allt är klart får jag en impuls att köpa nya blommor att ha i fönstren, kanske julstjärnor. Kanske nästa gång jag är i affären? På kvällen tar jag fram mobilen medan jag tittar på nyheterna på TV. Jag börjar skriva ett sms till medmänni