Fortsätt till huvudinnehåll

Vägen fram - del 24 av 24

Harry är en överraskningarnas man.

Jag lagar middagen i god tid och låter den stå på svag värme i ugnen, medan jag tittar på Kalle Anka och hans vänner. Jag tittar på fotona i mobilen. Fotot på mig och lilla Elvira. Fotot på min dotter My. Några minuter efter att Bengt Feldreich sjungit i avslutningsscenen knackar Harry på dörren. I ena handen har han en gitarr och i den andra en ask choklad.

Vi avnjuter middagen och visar varandra bilder på våra barnbarn. Julmiddag med Harry är mysig och spännande på en och samma gång. Han säger att maten smakar precis som hemma på Björkö. Han är snäll.

Vi äter choklad till efterrätt och dricker kaffe, när kopparna är tomma, så tar han upp sin gitarr. Han flyttar ut stolen från bordet, så att gitarren får rum mellan honom och vardagsrumsbordet. Han berättar att han skrivit en sång. I vanliga fall hade jag blivit lite besvärad av situationen och inte vetat var jag ska titta, men inte nu, inte med Harry. Jag ser honom i ögonen. Han sjunger fantastiskt fint, med lite raspighet i rösten.

 "Vägen fram, ensam eller hand i hand" är refrängen. Han sjunger den om och om igen. Jag ber honom sjunga den igen, så att jag kan filma honom med mobilen. Han blir verkligen glad.

Harry går hem strax innan midnatt. Jag får en kram och puss på kinden och bestämmer mig för att inte tvätta ansiktet. Hans rakvatten luktar så gott. Vill känna doften när jag somnar.

Innan jag somnar ser jag att jag fått ett nytt sms.

"God Jul mamma. Kram My"
Hon skriver kram. En lycklig mamma. Jag svarar och somnar med ett leende på läpparna och en tår på kinden. En glädjetår.



PS Glöm inte kika i kundkorgen efter en kvarglömd inköpslista i mellandagarna.


Stor tack till alla som följt Margot på hennes väg fram till julafton.


God Jul!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Äntligen är gräsmattan klippt!

Den här helgen har jag varit ute i trädgården hur mycket som helst, ändå har jag en hel del kvar att rensa och vår trädgård är inte stor...jag måste vara långsam... Det känns faktiskt skönt att det är jobb imorgon, så att jag får vila lite ifrån trädgårdsarbetet. Hela förra sommaren kämpade vi med en handdriven gräsklippare och det är inte det ultimata när man har en gräsmatta full av mossa. Därför var det så gott att få klippa gräsmattan med grannens nyinköpta lilla bensindrivna gräsklippare. Det var ungefär lite tungt (vi har en slänt i trädgården), men tog bara en bråkdel av den tid vi brukar lägga ner. I helgen har jag även skjutsat Lenny till jobbet, upp halv sex lördag och söndag. Nästa helg är han ledig och då ska vi åka till min lillasyster i Ed, sedan vidare till Lennys storasyster i Dalarna och därefter på bröllop i Rockelstad, som ligger mellan Eskilstuna och Nyköping. Då ska Kelly och Mårten vigas vid en sjö vid Rockelstad slott . Mysigt! Det är ju himla lyxigt att bara arb...

Skrivpuff 96, april - inspirationsord: talang

Vägen tillbaka (del 2) Han iakttog hur hon såg sig omkring i klassrummet för att bestämma sig för var hon ville sitta. Han mindes hur ledsna de varit när hon skulle resa till Afrika. Han hade försökt muntra upp henne genom att berätta om alla djuren hon skulle möta. Under de första två åren skickade hon vykort på lejon och elefanter på savannen, men sedan uteblev vykorten och Leo tänkte mindre och mindre på Denise. Hon satte sig längst fram till vänster och han gick efter och satte sig bredvid henne. Leo kände nervositet blandad med förväntan. Vem var hon nu? Denise vände sig mot killen som hade satt sig bredvid henne i klassrummet, som hade många lediga platser. Hon tyckte att det var märkligt att han inte satte sig på en ensam bänkrad. Hon presenterade sig och såg hur det glittrade till i hans grönblå ögon. Det var först när han sa sitt namn, som hon insåg att det kunde vara hennes Leo. Hon hade inte förväntat sig att möta någon hon kände i den nya skolan. Efter så många år...