Fortsätt till huvudinnehåll

Vägen fram - del 1 av 24

Göteborgs gator ligger tomma och öde. Det är tidig morgon och jag ser adventsstjärnor och adventsljusstakar i lägenhetsfönstren. Det är kallt ute, riktigt biter i kinderna, men händer och fötter är varma, lika så öronen. Jag ogillar att frysa om händer, fötter och öron. I arla morgonstund kan jag fantisera om att alla andra känner sig lika ensamma som jag. Då ser jag dem inte hand i hand. Jag ser dem inte le mot varann.

Puderlätt snö faller och smälter i mitt hår. Det är första december, lördag. Snart är gatorna fulla av liv. Gatans julbelysningen lyser upp min väg och jag undrar vart mina julgardiner är. Uppe på vinden? Eller göms de kanske av oskyldiga sommargardiner i garderoben i hallen? Om bara jag ser dem vad är då meningen med att hänga upp dem? Funderar vidare och kommer fram till att idag är en sådan dag då jag är i stort behov av att ta ner Kay Pollaks bok från bokhyllan och läsa några sidor.

I hemmets lugna vrå skalar jag av mig plagg efter plagg och glider ner i mina mjuka tofflor. Den gamla vanliga plankan i golvet knarrar när jag går över vardagsrums golvet. I bokhyllan finner jag snart den lilla tunna boken "Att växa genom möte". Men om jag aldrig möter någon?

Svaret inom mig kommer blixtsnabbt: "Valet är ditt." Jag ler dagens första leende och funderar över att utmana mig själv. Kanske skulle jag besöka en mataffär full av människor? Då skulle ett möte bli oundvikligt. Imorgon?


Mauro Scocco - En sång till dom ensamma

Kommentarer

Finstämd berättelse. Känner julstämning.
Ljusletaren sa…
Älskar din berättelse och ditt sökande i djupet inom dig. Beskrivet så bra om jul och julkänsla och hur det kan vara jobbigt att göra vissa saker. Bra/ kram
Tack Ethel och Ljusletaren! Era kommentarer betyder så mycket. Ha en fin första advent. Kram
Veiken sa…
Lite kyla i Göteborg förstår jag. Kanske kanske blir det en vit jul! :)
Tack för kommentaren hos mig!

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Vägen fram - del 4 av 24

Morgonpromenaderna känns roligare nu, när jag kan läsa inköpslistan där hemma. Jag kan den förvisso utantill numera, men roas ändå av att läsa den. Kanske skulle jag kunna unna mig att sova lite längre och inte bry mig om om jag möter någon på promenaden, men jag är inte riktigt redo än. Mobilalarmet för fortsätta ljuda klockan fem ett tag till. Jag har fått ny energi och det känns inte alls svårt att hitta julgardinerna. De ligger ju där i garderoben i hallen, där jag alltid brukar lägga dem. Jag sätter på radion på hög volym, så att jag kan höra den från köket till både vardagsrummet och sovrummet. John Lennon sjunger Happy Christmas med ömhet i rösten. Julgardiner hängs upp i varje rum. Jag måste ha stege för att nå upp till gardinstängerna. När allt är klart får jag en impuls att köpa nya blommor att ha i fönstren, kanske julstjärnor. Kanske nästa gång jag är i affären? På kvällen tar jag fram mobilen medan jag tittar på nyheterna på TV. Jag börjar skriva ett sms till medmänni