Fortsätt till huvudinnehåll

En annorlunda jul i vår by, 7 december 2017

Lina och Frida träffas hemma hos Lina efter skolan. De ska planera teatern. På lucia ska Lina och Frida visa hur julklappsspelet fungerar. Det är många i klassen som inte vet hur julklappsspelet går till, inte bara Alexander och Soraya. Också vet Lina och Frida att olika familjer har olika regler för julklappsspelet, så det måste de berätta när att de spelat teater för klasskamraterna.

"Ska vi låta Alexander och Soraya vara med på vår teater" säger Frida.
"JAAAA" säger Lina "Vilken bra idé. Vi kan ju inte bara vara två stycken, som spelar julklappsspelet."

Lina och Frida frågar om de får låna Lenas julklappar till julklappsspelet.
"Men då vet ju du vad jag har köpt" säger Lena till Lina.
"Men mamma" säger Lina och ler. " Du vet ju hur nyfiken jag är. När du tankade bilen i söndags så kikade jag i dina påsar, så jag vet redan."
Lena skrattar och går och hämtar sina julklappar till julkappsspelet.

Lina och Frida packar in både Lenas och Linas julklappar, så de har sex julklappar när de är klara.
"Det fattar ju två" säger Frida.
"Det fixar jag" säger Lina och så går hon fram till papperskassarna på golvet i sitt rum och tar upp en speldosa och en barbiedocka. Hon håller upp leksakerna framför Frida och ler.
"Varför har du dina leksaker i papperskassar" undrar Frida.
"Jag ska ge dem till barn i från Afghanistan. Mamma har hittat en kvinna som packar in dem och ger dem i julklapp till barn som bor i Sverige utan sina föräldrar. Det kallas för ensamkommande barn" säger Lina.

När Frida kommer hem på kvällen, så börjar hon också packa ner leksaker, som hon inte använder längre. Hon vill också skänka sina leksaker så att de blir julklappar till barn från Afghanistan.

Här finns sjunde delen i bloggjulkalendern 2016


Ellinor Wikman har även skrivit en barnbok
 
Här kan du köpa hennes bok
 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Skrivpuff, 3 februari - inspirationsord: STEN

Naturens närhet fick hennes hjärtslag att slå av på takten. Andetagen blev djupare, lugnare. För några sekunder sedan hade hennes puls dunkat likt ett stressat litet djur. Hon kände sig vilsen och rädd. Hon visste inte varför. Det var som om världen var emot henne. Det var en felaktig känsla. I djupet av sitt inre visste hon att det var hon som skapade sitt liv. Ingen annan än hon kunde besegra hennes fiender, ty de fanns inom henne. Hon plockade upp en vit, liten sten från marken och kramade den hårt. Du och jag mot världen, tänkte hon och ett ljus tändes i hennes frusna själ.