Fortsätt till huvudinnehåll

En annorlunda jul i vår by, 17 december 2017

"Vilken tur att Benny är busschaufför i Lerdala," tänker Lina när hon sitter i den blå minibussen på väg för att besöka Nisse på sjukhuset. Benny kör och Gullan och Alexander sitter fram med honom. Gullan har med sig en burk med kakor till Nisse. I baksätet sitter Lina, Frida och Soraya.

Nisse blir glad när de kommer in på hans sjukhussal. Han ser ganska pigg ut och han pratar mer än vad han brukar. "Han kanske känner sig lite ensam och saknar sin katt," tänker Lina.

När de ska säga hejdå, så säger Nisse att han skulle vilja prata med Lina och Frida. Tjejerna blir förvånade, men stannar kvar, när de andra går ut ur rummet.

"Kom och sätt er här," säger Nisse och pekar på två stolar bredvid hans säng där Gullan och Soraya precis suttit. Lina och Frida sätter sig ner och Nisse dricker lite vatten från ett glas med sugrör i. Sedan börjar han prata:
"Jag hade börjat förbereda för nya julklappar till barnen i byn. Tänkte att det kunde vara roligt för Alexander och Soraya att få se mina tomtar och min järnväg med tåg och vagnar nere i källaren." Han tar en paus och dricker lite vatten igen. Lina tycker att han verkar lite nervös. Sedan fortsätter han prata:
"Jag har gjort hjärtan och stjärnor, som jag precis skulle börja måla, när jag skadade mig. Jag hade tänkt bjuda alla i byn hem till mig på jul i år igen, men det går ju inte nu. Jag undrar om ni skulle kunna göra klart två hjärtan och två stjärnor, så att Alexander och Soraya får två julklappar på julafton. Ni vet ju hur järnvägen fungerar, så ni kanske skulle kunna starta den, ja, så att Alexander och Soraya får se den i alla fall."
"Klart vi kan," säger Lina. Nisse ger Lina och Frida nyckeln till hans hus och han säger att han är så tacksam att de vill hjälpa honom.     

"Vi kan väl göra fler julklappar än fyra" säger Frida till Lina, när de går över sjukhusets parkering mot den blå minibussen. "Klart vi kan" säger Lina och ler tillbaka.


Här finns del sjutton i bloggjulkalendern 2016


Ellinor Wikman har även skrivit en barnbok
 
Här kan du köpa hennes bok
 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Skrivpuff, 3 februari - inspirationsord: STEN

Naturens närhet fick hennes hjärtslag att slå av på takten. Andetagen blev djupare, lugnare. För några sekunder sedan hade hennes puls dunkat likt ett stressat litet djur. Hon kände sig vilsen och rädd. Hon visste inte varför. Det var som om världen var emot henne. Det var en felaktig känsla. I djupet av sitt inre visste hon att det var hon som skapade sitt liv. Ingen annan än hon kunde besegra hennes fiender, ty de fanns inom henne. Hon plockade upp en vit, liten sten från marken och kramade den hårt. Du och jag mot världen, tänkte hon och ett ljus tändes i hennes frusna själ.