Fortsätt till huvudinnehåll

En annorlunda jul i vår by, 15 december 2016

Lina och Frida har arbetat hårt med matematikprojektet. De letar på olika hemsidor som säljer kläder. De ska föreslå för Benny att han beställer fem par strumpor, tre par kalsonger, tre par byxor och tre skjortor för 1953 kr. De är riktigt nöjda med sitt matematikprojekt och vill visa det för både fröken och Benny.
Benny hämtar dem på skolan när skoldagen är slut. När killarna går ut ur bussen vid Tomtebacken, så säger Fredrik:
- Vi sticker till Lången och spelar hockey direkt efter middagen. Ska du med Linus?

- Ja, det blir kul, säger Linus. Vi ses om en halvtimma eller så.

Nu får Lina och Frida äntligen visa sitt arbete för Benny. De stannar kvar i bussen och Benny har med sig sin iPad, så att de kan visa vad de tänkt att han kan köpa.
- Det ser jättebra ut. Vad snygg jag kommer bli. Tack så jättemycket, säger Benny och ler.
- Vi har kollat upp att man kan betala med faktura, så vi kan beställa kläderna i kväll, men egentligen är vi för små för att beställa kläder, så vi skriver ditt namn och din adress, säger Frida.
- Det låter bra, säger Benny.
De säger hejdå till Benny och när de går ut ur bussen, så säger Frida:
- Vår dator hemma är så seg. Vi kan väl låna Linus dator i smyg, när han spelar hockey, säger Frida.
- Ok, säger Lina. Kom till mig när du har ätit klart.

Senare på eftermiddagen beställer Lina och Frida alla kläder till Benny och det ska bara ta några dagar innan kläderna levereras. De glömmer att klicka ner internetsidorna med kläder när de går ifrån Linus dator. När Linus kommer hem och sätter sig vid din dator, så börjar han ropa:
- Vem kollar på gubbkläder på min dator. PAPPA!

När Stig kommer in tilk Linus rum, så är Linus arg.
- Vem kollar på gubbkläder på min dator, skriker han igen.
- Sssssshhhh, säger Stig. Det kanske är mamma som beställt julklappar till mig.

Stig ler, men Linus är fortfarande arg.
- Ni borde köpa er en egen dator, säger han. Jag kommer att sätta lösenord på min dator om ni inte slutar använda den hela tiden utan att fråga mig, säger han argt.


Målat av Elsa, årskurs 2, Göteborg



Får du inte heller ha dina saker i fred ibland?

Vi ses imorgon!





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Äntligen är gräsmattan klippt!

Den här helgen har jag varit ute i trädgården hur mycket som helst, ändå har jag en hel del kvar att rensa och vår trädgård är inte stor...jag måste vara långsam... Det känns faktiskt skönt att det är jobb imorgon, så att jag får vila lite ifrån trädgårdsarbetet. Hela förra sommaren kämpade vi med en handdriven gräsklippare och det är inte det ultimata när man har en gräsmatta full av mossa. Därför var det så gott att få klippa gräsmattan med grannens nyinköpta lilla bensindrivna gräsklippare. Det var ungefär lite tungt (vi har en slänt i trädgården), men tog bara en bråkdel av den tid vi brukar lägga ner. I helgen har jag även skjutsat Lenny till jobbet, upp halv sex lördag och söndag. Nästa helg är han ledig och då ska vi åka till min lillasyster i Ed, sedan vidare till Lennys storasyster i Dalarna och därefter på bröllop i Rockelstad, som ligger mellan Eskilstuna och Nyköping. Då ska Kelly och Mårten vigas vid en sjö vid Rockelstad slott . Mysigt! Det är ju himla lyxigt att bara arb...

Skrivpuff 96, april - inspirationsord: talang

Vägen tillbaka (del 2) Han iakttog hur hon såg sig omkring i klassrummet för att bestämma sig för var hon ville sitta. Han mindes hur ledsna de varit när hon skulle resa till Afrika. Han hade försökt muntra upp henne genom att berätta om alla djuren hon skulle möta. Under de första två åren skickade hon vykort på lejon och elefanter på savannen, men sedan uteblev vykorten och Leo tänkte mindre och mindre på Denise. Hon satte sig längst fram till vänster och han gick efter och satte sig bredvid henne. Leo kände nervositet blandad med förväntan. Vem var hon nu? Denise vände sig mot killen som hade satt sig bredvid henne i klassrummet, som hade många lediga platser. Hon tyckte att det var märkligt att han inte satte sig på en ensam bänkrad. Hon presenterade sig och såg hur det glittrade till i hans grönblå ögon. Det var först när han sa sitt namn, som hon insåg att det kunde vara hennes Leo. Hon hade inte förväntat sig att möta någon hon kände i den nya skolan. Efter så många år...