Jag smider en plan. På ett smidigt sätt ska jag berätta för er. Jag ska berätta allt. Frågan är bara hur? Jag smider en plan.
Somliga menade att han flanerade. Jag ansåg att han marscherade ty jag var varse om hans förflutna. Genom åren hade han måhända slagit av på takten något, men det var givet att stegen hade rytm. När andra stannade och fotade solens glitter i sjöns blanka yta gick han vidare, samma takt, om än långsammare med åren, samma takt, "ett, två, ett, två....".
Kommentarer
Ha en bra dag / kram