Fortsätt till huvudinnehåll

Skrivpuff 97, april - inspirationsord: skrivna

Vägen tillbaka (del 3 - sista delen)

Läraren kom in i klassrummet. Han var medelålders och fortfarande naturligt blond. Leo hade ofta tänkt att han hoppades att hans hår var lika fräscht när han blev 50+. Läraren i svenska var bra, men för Leo gjorde det ingen skillnad. Han orkade inte gå till skolan ändå. Det hade nog inte spelat någon roll om han hade haft världens bästa lärare.

Denise iakttog läraren framme vid tavlan. Han skrev riktigt snyggt. "Grupparbete - dystopier" läste hon och log. De skrivna orden kändes som en bra start på det nya livet. Hon hade bestämt sig för att stanna på en och samma plats, åtminstone tills hon var klar med sina gymnasiestudier. Dystopier var det bästa hon visste. Böcker och filmer som beskriver det vi människor fruktar allra mest i det samhälle vi lever i, så som att solen aldrig mer skulle gå upp, att elektriciteten försvann och aldrig mer kom tillbaka, att robotar eller aliens skulle ta över vår planet och att bara ett fåtal människor kämpade kvar för att överleva.

Leo hade aldrig hört talas om ordet dystopier. Han blev inte stressad över det, trots att han inte träffat Denise på så många år, så kände han sig trygg med henne. Efter bara några minuter vid hennes sida hade han tonat in hennes lugn. Dystopierna kunde bryta isen. Hon kunde berätta och han kunde lyssna. Plötsligt insåg han: imorgon skulle han vilja gå till skolan för första gången på väldigt länge.

Kommentarer

Kalle Byx sa…
Hmm... dystopier som bryter isen...
Skönt med människor som kan lyssna på varandra. Och att Denise kunde locka honom att komma tillbaka till skolan.
Charlotte sa…
Inget piggar upp som en dystopi!
Så fint! ... men man vet ju inte hur det utvecklas ... spännande!

Populära inlägg i den här bloggen

Allting har en början

Det var på den här bloggen allt började. I januari 2015 startade jag en skrivutmaning. Det var tack vare Skrivpuff. En blogg startade av Ann Ljungberg som bjöd på skrivutmaningar varje dag. Det kunde vara en ord eller en bild att skriva utifrån. Jag bestämde mig för att skriva varje dag så länge jag kände att det var roligt. Det blev 111 texter på 111 dagar och mitt under denna skrivutmaning dog min mormor. Det var en oväntad händelse i livet. Hon skulle fylla 80 år 2015, men ingen visste att hennes hjärta snart inte skulle orka mer. Hon stod mig väldigt nära och jag trodde att jag skulle sluta delta i Skrivpuff, men jag fortsatte för min skull, men också för mormors skull. Min dröm var alltid att min mormor skulle få träffa mitt barn, hennes barnbarnsbarn. Nova föddes 3,5 år efter att mormor lämnat jordelivet. Men hon var med när jag och min man gifte oss och det är jag så otroligt tacksam för. Av de 111 texterna valde jag ut ett tjugotal och skapade en bok till minne av min mormor In

För dig som aldrig läst en bok

Jag är författare till sex böcker som alla är kortromaner på mellan 100-115 sidor. Tre av böckerna publicerades under 2020 via bod.se: Barnlängtan  112 sidor (februari) en självbiografi Mitt liv med endometrios  100 sidor (februari) tjugo kvinnors livsberättelser Caisas resa hem  114 sidor (maj) feelgood-roman, trilogi Dessa tre böcker kan du läsa mer om genom att klicka på bokens titel. Om du inte har råd att köpa mina böcker, så gå till ditt bibliotek och be dem köpa in dem. Då kan du låna mina böcker istället. Jag har skrivit tre böcker som ännu inte publicerade, men kommer publiceras 2020 eller 2021 via bod.se: Caisas resa genom krisen Caisas resa till kärleken Slussvaktarinnan i Töcksfors Jag har flera personer i min omgivning som berättat för mig att de aldrig läst en bok från pärm till pärm. Det är för er jag skriver mina böcker. Under perioder i mitt liv har jag varit så stressad att jag varken kunnat läsa böcker eller lyssna på böcker. Det är för e