Fortsätt till huvudinnehåll

Skrivpuff 19, mars - inspirationsord: bruka

För dig som aldrig varit på jorden
vill jag berätta
att vi har något som kallas färger här
vi har också
en himmel som vi alltid kan se

Jag brukar ofta titta på himlen

För dig som aldrig varit på jorden
kan jag berätta
att himlen är fantastisk

Om natten är himlen svart
Det är vår mörkaste färg
I mörkret finns alltid strimmor av ljus
De kallas stjärnor

Om du är en själ som ännu inte levt på jorden
har du kanske fått lära dig
vad vi kallar regnbågens alla färger

Det är svårt att förklara hur fantastisk himlen
är när man vaknar en solig morgon i mars
om man inte kan förklara
det med färger

För dig som ännu inte besökt vår jord
himlen kan vara ljusblå, rosa, lila och gul
en morgon i mars på jorden

Om du inte vet vad färger är
så kan jag berätta
att det betyder ljus, ljus, ljus
så kanske du förstår hur vacker himlen kan vara
en morgon i mars

Kommentarer

foxy sa…
tänk att inte veta vad färger är...
disco sa…
Hemska tanke att inte se färger.
bra
Himlen en morgon i mars...<3
Unknown sa…
Ger en bra känsla över hur himla svårt det är egentligen att förklara färger och hur vackert det är - för någon som inte ser eller uppfattar saker så som vi lärt oss att göra. :)
Vacker text. Ljus. :)

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Skrivpuff - 10 augusti 2018

I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Du sover djupt. Andas tungt. Nu är allt stilla och lugnt. Ibland är det svårt att skilja dig från mig, att se vilka känslor som är mina. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Jag känner glädje. Den är min. Innan du somnade lånade jag din oro. Medkänsla är människans nyckel till förståelse. Ibland kan vi snurra in oss i andras förebråelse. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett.

Tjugofyra dagar - dag tio - Marika

- Isak, för femtielfte gången, jag skiter i om du ska åka till Australien. Det spelar ingen roll om du inte vill köpa hus. Det spelar ingen roll om du inte vill ha barn. Jag väntar på dig. Jag är 35 år. Jag har tid att vänta i ett år. Jag fattar inte hur många gånger jag ska behöva säga det här till dig. Fattar du inte. Isak stoppar händerna djupt ner i träningsbyxorna. Han är mycket vackrare än jag mindes honom. Det är något som förändrats. Han känns mycket mjukare. Det är som om han lyssnar på mig nu. Även om han mest är tyst, så känns det som om han hör mig och ser mig. - Vi kan inte vara ute längre. Jag fryser händerna och öronen av mig. Du får följa med in till mamma. Han tar min hand för första gången, sedan vi möttes i trädgården utanför det gula huset mitt ute i ingenstans. Jag kan inte fatta att han växt upp här. Det är liksom inte så jag uppfattat Isak. En kille som växt upp i en skog? Han som är så världsvan. Han som ska resa så långt bort. Kommer jag få veta vem ...