Jag har precis börjat pyssla med ett fotoalbum med foton från vår sköna semester på Azorerna i somras. Det är mysigt att klippa, klistra och komponera sidorna. Lite som att uppleva resan igen! :-)
Somliga menade att han flanerade. Jag ansåg att han marscherade ty jag var varse om hans förflutna. Genom åren hade han måhända slagit av på takten något, men det var givet att stegen hade rytm. När andra stannade och fotade solens glitter i sjöns blanka yta gick han vidare, samma takt, om än långsammare med åren, samma takt, "ett, två, ett, två....".
Kommentarer