Fortsätt till huvudinnehåll

Redan 2:e december....

...vart tar tiden vägen!

Nu är alla UV-samtal klara för denna termin. Nästa termin gäller det att komma igång i tid, så att 9:orna får veta hur de ligger till TIDIGT!

Snart är det dags att fira mamma, som fyller 50 år! ♥ Jag väntar på att hennes födelsedagspresent, som jag beställt på nätet, ska komma!!!!

Imorgon blir det en liten after work med goa kollegor. Lenny jobbar i helgen, så det blir tidiga mornar, men jag kan ju åka hem och sova igen!

Tänkte leta fram lite mer av alla julsaker, när jag sovit ut. Har ytterligare några julklappar att packa in och fler lär det bli på tisdag, då jag och Madde ska shoppa! :)

Bara 10 arbetsdagar kvar, sedan har vi jullov (jag räknar bort två, eftersom att jag är på universitetet 14-15 dec).

Nu är det dags att sova, för i morgon väntar många härliga möten på jobbet!

Kram Kram

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Skrivpuff 96, april - inspirationsord: talang

Vägen tillbaka (del 2) Han iakttog hur hon såg sig omkring i klassrummet för att bestämma sig för var hon ville sitta. Han mindes hur ledsna de varit när hon skulle resa till Afrika. Han hade försökt muntra upp henne genom att berätta om alla djuren hon skulle möta. Under de första två åren skickade hon vykort på lejon och elefanter på savannen, men sedan uteblev vykorten och Leo tänkte mindre och mindre på Denise. Hon satte sig längst fram till vänster och han gick efter och satte sig bredvid henne. Leo kände nervositet blandad med förväntan. Vem var hon nu? Denise vände sig mot killen som hade satt sig bredvid henne i klassrummet, som hade många lediga platser. Hon tyckte att det var märkligt att han inte satte sig på en ensam bänkrad. Hon presenterade sig och såg hur det glittrade till i hans grönblå ögon. Det var först när han sa sitt namn, som hon insåg att det kunde vara hennes Leo. Hon hade inte förväntat sig att möta någon hon kände i den nya skolan. Efter så många år...