Fortsätt till huvudinnehåll

...

Ibland ramlar man och skrapar i knäna regält. Då är det bara att fundera på vad man kunde gjort annorlunda. Acceptera det som hände och borsta av sig och gå vidare.

Sedan är det ju himla skönt att ha någon att prata med! <3

Kommentarer

Linda Linder sa…
kramar till dig som plåster på såren
Carkin sa…
Vad bra skrivet.....ska ta med mig den i vardagen. Kram

Populära inlägg i den här bloggen

Skrivpuff, 3 februari - inspirationsord: STEN

Naturens närhet fick hennes hjärtslag att slå av på takten. Andetagen blev djupare, lugnare. För några sekunder sedan hade hennes puls dunkat likt ett stressat litet djur. Hon kände sig vilsen och rädd. Hon visste inte varför. Det var som om världen var emot henne. Det var en felaktig känsla. I djupet av sitt inre visste hon att det var hon som skapade sitt liv. Ingen annan än hon kunde besegra hennes fiender, ty de fanns inom henne. Hon plockade upp en vit, liten sten från marken och kramade den hårt. Du och jag mot världen, tänkte hon och ett ljus tändes i hennes frusna själ.