Fortsätt till huvudinnehåll

Tjugofyra dagar - dag sju - Elsie

Det har varit så fint att ha Nettan, Filip och Liv här i några dagar. Både jag och Isak har mått så bra av att ha fler människor i huset. Vi bestämde att vi ska fira julafton tillsammans. Isak och Filip ska träffas och handla julklappar någon dag.

Inatt vaknade jag av att Isak skrek. Jag minns att han hade fruktansvärda mardrömmar som barn och att han ofta kom in med sin kudde och la sig mellan mig och Leif. Då flyttade sig Leif. Han gick och la sig i soffan i vardagsrummet. Om jag vågar ska jag fråga Isak om drömmen. Det kanske kan vara ett sätt att få kontakt med honom igen.

Jag är fortfarande så chockade över allt han sa vid Leifs grav. Jag har äntligen släppt skulden över att jag en gång valde att leva med Leif. Hur det än blev, så fick vi Nettan och Isak. Utan Leif hade de inte funnits. Jag kan förstå att Isak ser min pappa mer som en fadersgestalt än Leif, men att han också funderat över om han inte var den son Leif önskat sig. Det är så tungt att veta att min son tänker sådana tankar. Jag måste inse att jag inte kan fylla det tomrummet. Jag kan bara vara jag. Jag måste våga prata med honom.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Vägen fram - del 4 av 24

Morgonpromenaderna känns roligare nu, när jag kan läsa inköpslistan där hemma. Jag kan den förvisso utantill numera, men roas ändå av att läsa den. Kanske skulle jag kunna unna mig att sova lite längre och inte bry mig om om jag möter någon på promenaden, men jag är inte riktigt redo än. Mobilalarmet för fortsätta ljuda klockan fem ett tag till. Jag har fått ny energi och det känns inte alls svårt att hitta julgardinerna. De ligger ju där i garderoben i hallen, där jag alltid brukar lägga dem. Jag sätter på radion på hög volym, så att jag kan höra den från köket till både vardagsrummet och sovrummet. John Lennon sjunger Happy Christmas med ömhet i rösten. Julgardiner hängs upp i varje rum. Jag måste ha stege för att nå upp till gardinstängerna. När allt är klart får jag en impuls att köpa nya blommor att ha i fönstren, kanske julstjärnor. Kanske nästa gång jag är i affären? På kvällen tar jag fram mobilen medan jag tittar på nyheterna på TV. Jag börjar skriva ett sms till medmänni