Fortsätt till huvudinnehåll

Vägen fram - del 17 av 24

Jag tar mod till mig och skriver ett brev till Harry på fastande mage. Jag tänder tredje ljuset i min adventsljusstake och börjar skriva.

"Kära Harry!

Jag är levt ensam så länge och det är bara en vecka kvar till julafton.

Jag kladdar över det jag skrivit och knycklar ihop papperet till en liten boll. Att växa genom möten, påminner jag mig själv och börjar om.

"Kära Harry!

Tack för ditt brev! Det är en vecka kvar till julafton. Jag föreslår att vi träffas i affären vid kundkorgarna onsdagen den 19 december klockan 10, så kan vi äta lunch tillsammans. Jag har på mig en blå vinterjacka. Jag hade lika gärna kunnat sända dig ett sms, men det är ju så trevligt med brev. Du får gärna bekräfta att vi ses på den tid och plats jag föreslagit via sms.

Ska bli trevligt att träffa dig.
Kram Margot"

Vad är det jag håller på med? Jag måste lägga det på lådan idag om han ska hinna få det imorgon. Ska jag verkligen posta det? Jag får nästan lite svårt att andas och bestämmer mig för att äta frukost och fundera på saken. Inte ta några förhastade beslut. Ge kärlek eller vara rädd?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Vägen fram - del 4 av 24

Morgonpromenaderna känns roligare nu, när jag kan läsa inköpslistan där hemma. Jag kan den förvisso utantill numera, men roas ändå av att läsa den. Kanske skulle jag kunna unna mig att sova lite längre och inte bry mig om om jag möter någon på promenaden, men jag är inte riktigt redo än. Mobilalarmet för fortsätta ljuda klockan fem ett tag till. Jag har fått ny energi och det känns inte alls svårt att hitta julgardinerna. De ligger ju där i garderoben i hallen, där jag alltid brukar lägga dem. Jag sätter på radion på hög volym, så att jag kan höra den från köket till både vardagsrummet och sovrummet. John Lennon sjunger Happy Christmas med ömhet i rösten. Julgardiner hängs upp i varje rum. Jag måste ha stege för att nå upp till gardinstängerna. När allt är klart får jag en impuls att köpa nya blommor att ha i fönstren, kanske julstjärnor. Kanske nästa gång jag är i affären? På kvällen tar jag fram mobilen medan jag tittar på nyheterna på TV. Jag börjar skriva ett sms till medmänni