onsdag 12 december 2018

Vägen fram - del 13 av 24

Lucia är här med sitt ljus och mitt lilla luciatåg står på byrån i hallen och sjunger så fint. Istället för att gå runt här och vänta på ett sms från Harry eller post från My, så har jag bestämt mig för att ta mig till den sjungande julgranen. De står på Kungsportsplatsen och sjunger klockan 18 ikväll. Innan dess tänkte jag tillbringa några timmar på stan. Köpa en julgåva till mitt lilla barnbarn.

Eftersom jag inte vet när My födde sin son eller dotter, så känns det svårt att köpa kläder. Jag bestämmer mig för att köpa ett par virkade skor från Åhlens. Den mjukaste jag kan hitta. Jag står länge och klämmer och känner. Alla är de säkert lika mjuka, men jag vill hitta de som är allra mjukast. My fick virkade skor av sin farmor när hon var nyfödd och jag känner mig nostalgisk. Alldeles varm i kroppen. Tänk om jag kunde få kontakt med min dotter igen. Den skulle vara den bästa julklappen.

Lodolakören är den sjungande julgranen för kvällen. Så stämningsfullt att jag väljer att höra dem sjunga igen 18.30. Jag går hem med de små virkade skorna i min väska och hoppas att det väntar ett brev i hallen eller ett sms på mobilen, men när jag kommer hem är allt tyst och tomt. Inget vykort från My och inget sms från Harry. Det känns som om jag drömt alltihop. Jag lägger mig för att sova tidigt. Imorgon är en ny dag och nya möjligheter att mötas och växa.

4 kommentarer:

Kalle Byx sa...

Det är en fin och kärleksfull berättelse du skriver på.

http://tittelina.blogspot.com sa...

Jag får lite ont i bröstet. Fint. Igen.

Ulla Berglund sa...

Det kommer att bli bra. På ditt sätt!

Ellinor Wikman sa...

Åh, tack för alla fina kommentarer! Det värmer så!

Julkalender 2020

 Under höstterminen har jag skrivit en tredje julkalender om barnen i Lerdala. Under decmeber månad kommer jag blogga igen. Då blir det julm...