Fortsätt till huvudinnehåll

En annorlunda jul i vår by, 6 december 2017

Igår blev det en allvarlig dag i skolan för alla elever i Lina klass. Idag har deras lärare bestämt att de ska planera något rolig tillsammans. Klassen delas in i olika grupper, som grupperna får uppgifter att gestalta julen i Lerdala. De  ska visa Alexander och Soraya hur man kan fira jul. På lucia ska de teatern vara klar. Alexander och Soraya ska också hjälpa till med teatern. De ska sy kläder tillsammans med Gullan. Kläder som deras nya klasskamrater kan ha på sig när de ska spela teater.

Grupperna blir genast uppslukade av sina uppgifter och skriver manus för sin teater. De pratar om vad de ska ta med sig hemifrån, som de kan ha med som rekvisita. Det är en kreativ dag i skolan och det är inte många dagar kvar till lucia.

Alexander och Soraya lär sig nya ord varje dag och när de kommer hem till Gullan efter skolan på onsdagen, så somnar dom inte direkt efter middagen. De planerar vilka kläder de ska sy tillsammans med Gullan. De ska tillverka lucialinne, pepparkaksdräkt och tomtedräkt.

Gullan målar kläderna på ett stort vitt papper, så att Alexander och Soraya kan se vad det är de ska sy. De tycker alltid att det är roligt att göra något tillsammans med Gullan.



Här finns sjätte delen i bloggjulkalendern 2016


Ellinor Wikman har även skrivit en barnbok

Här kan du köpa hennes bok
 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Skrivpuff - 10 augusti 2018

I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Du sover djupt. Andas tungt. Nu är allt stilla och lugnt. Ibland är det svårt att skilja dig från mig, att se vilka känslor som är mina. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Jag känner glädje. Den är min. Innan du somnade lånade jag din oro. Medkänsla är människans nyckel till förståelse. Ibland kan vi snurra in oss i andras förebråelse. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett.

Tjugofyra dagar - dag tio - Marika

- Isak, för femtielfte gången, jag skiter i om du ska åka till Australien. Det spelar ingen roll om du inte vill köpa hus. Det spelar ingen roll om du inte vill ha barn. Jag väntar på dig. Jag är 35 år. Jag har tid att vänta i ett år. Jag fattar inte hur många gånger jag ska behöva säga det här till dig. Fattar du inte. Isak stoppar händerna djupt ner i träningsbyxorna. Han är mycket vackrare än jag mindes honom. Det är något som förändrats. Han känns mycket mjukare. Det är som om han lyssnar på mig nu. Även om han mest är tyst, så känns det som om han hör mig och ser mig. - Vi kan inte vara ute längre. Jag fryser händerna och öronen av mig. Du får följa med in till mamma. Han tar min hand för första gången, sedan vi möttes i trädgården utanför det gula huset mitt ute i ingenstans. Jag kan inte fatta att han växt upp här. Det är liksom inte så jag uppfattat Isak. En kille som växt upp i en skog? Han som är så världsvan. Han som ska resa så långt bort. Kommer jag få veta vem ...