Fortsätt till huvudinnehåll

En annorlunda jul i vår by, 13 december 2017

Idag är det lucia och så fort de yngre barnen haft luciatåg för de äldre barnen, så ska Linas klass spela teater. När de kommer till klassrummet efter luciatåget, så visar Soraya stolt upp de fina dräkterna som hon och Alexander sytt tillsammans med Gullan. Alla klasskamrater tycker att de är fina.

Klassens lärare berättar om hur julen kom till Sverige innan det är dags för eleverna att börja teatern om hur många fira jul i Sverige idag. Lina är nervös och har svårt att koncentrera sig, men hon hör ändå att fröken berättar att vi firar jul för att fira att Jesus föddes, men att många glömt bort det. Fröken berättar också att när Sverige var ett katolskt land, så fastade svenskarna under julen, så på julafton åt man väldigt enkel mat och man fick inte äta kött. Det var på juldagen som svenskarna åt festmåltid och då fick de äta kött igen.

När det är dags för teatern att börja så rullar första teatergruppen in en TV längst fram i klassrummet. "Nu börjar det!!" ropar alla i gruppen och sätter sig framför TV:n och tittar på julkalender "Jakten på tidskristallen". De tittar en liten stund och sedan stänger de av TV:n också visar alla var sin adventskalender. En Pixiboksadventskalender för de yngsta barnen, en chokladadventskalender och en Legoadventskalender. De skickar runt adventskalendrarna så att alla i klassen får titta på dem.

Nu är det dags för nästa grupp. De kommer in från korridoren, en lucia, en stjärngosse och en pepparkaksgubbe. De sjunger några luciasånger också berättar dom att lucia betyder ljusbärare och att hon var ett helgon i Syrakusa på Sicilien.

Tredje gruppen berättar om advent. De tar fram klassens ljusstake med fyra ljus, ett ljus för varje advent. De berättar att advent betyder väntan och att det egentligen är väntan på att Jesus ska födas, men att många glömt det och för dem är advent istället väntan på julklappar, julmat, att få  umgås med familjen och vara ledig från jobb och skola.

"I år är fjärde advent på julafton" säger fröken. "Julafton är den 24 december och då brukar de flesta i Lerdala äta julmat tillsammans, titta på tecknat klockan 15 och på kvällen brukar det komma en tomte och dela ut julklappar, som ligger under granen." Fröken tar en lite paus och sedan säger hon: "Fast sista gruppen ska visa att man kan spela ett julklappsspel på julafton också."

Lina, Frida Alexander och Soraya visar hur julklappsspelet fungerar och när det är dags att öppna julklapparna, så har Soraya fått Linas barbiedocka, som hon tänkt skänka till ensamkommande barn från Afghanistan. Lina ser att Soraya tycker mycket om barbiedockan och hon tänker att Alexander och Soraya också är ensamkommande barn från Afghanistan. Hon bestämmer sig för att Soraya ska få barbiedockan på julafton.

Lina tycker att det är skönt att teatern är klar. Hon har varit så nervös. Nu känner hon hur kroppen slappnar av.


Här finns del tretton i bloggjulkalendern 2016


Ellinor Wikman har även skrivit en barnbok
 
Här kan du köpa hennes bok
 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Skrivpuff - 10 augusti 2018

I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Du sover djupt. Andas tungt. Nu är allt stilla och lugnt. Ibland är det svårt att skilja dig från mig, att se vilka känslor som är mina. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Jag känner glädje. Den är min. Innan du somnade lånade jag din oro. Medkänsla är människans nyckel till förståelse. Ibland kan vi snurra in oss i andras förebråelse. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett.

Tjugofyra dagar - dag tio - Marika

- Isak, för femtielfte gången, jag skiter i om du ska åka till Australien. Det spelar ingen roll om du inte vill köpa hus. Det spelar ingen roll om du inte vill ha barn. Jag väntar på dig. Jag är 35 år. Jag har tid att vänta i ett år. Jag fattar inte hur många gånger jag ska behöva säga det här till dig. Fattar du inte. Isak stoppar händerna djupt ner i träningsbyxorna. Han är mycket vackrare än jag mindes honom. Det är något som förändrats. Han känns mycket mjukare. Det är som om han lyssnar på mig nu. Även om han mest är tyst, så känns det som om han hör mig och ser mig. - Vi kan inte vara ute längre. Jag fryser händerna och öronen av mig. Du får följa med in till mamma. Han tar min hand för första gången, sedan vi möttes i trädgården utanför det gula huset mitt ute i ingenstans. Jag kan inte fatta att han växt upp här. Det är liksom inte så jag uppfattat Isak. En kille som växt upp i en skog? Han som är så världsvan. Han som ska resa så långt bort. Kommer jag få veta vem ...