Fortsätt till huvudinnehåll

Texter om livet 131


Kapitel 7 (första delen på sista kapitlet)



Minou gråter



I dag ska jag träffa en psykolog efter jobbet. Jag kommer få psykbryt. Jag behöver bryta ihop för att kunna byggas upp igen. Vem vill jag vara? Vem är jag? Varför är jag här? Vem har bestämt att jag inte längre får dricka vin? Vad vill jag? 

Psykologen gav mig beröm idag. "Du gör framsteg" sa hon och jag log på spårvagnen, hela vägen hem.

När jag satte nyckeln i låset här hemma var dörren redan upplåst. Det gick kalla kårar längs min rygg. Hade jag glömt att låsa? Hade någon brutit sig in i min lägenhet? Hjärtat bankade hårt när jag gick in i min hall. Jag såg att någon satt i soffan i vardagsrummet. Jag slappnade av något när jag såg Minous vackra profil. Det var fredag och jag undrade vad hon gjorde här idag. Hon hade egen nyckel, så det var inte konstigt att hon tagit sig in. När jag kom närmare såg jag att hon grät.

Kommentarer

marmoria sa…
SISTA kapitlet??

OBS. Litet misstag: hon har både träffat psykologen idag och ska göra det.
Det kommer mer text till detta kapitel.

Jag hade bara missat en styckeindelning. :)

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Vägen fram - del 4 av 24

Morgonpromenaderna känns roligare nu, när jag kan läsa inköpslistan där hemma. Jag kan den förvisso utantill numera, men roas ändå av att läsa den. Kanske skulle jag kunna unna mig att sova lite längre och inte bry mig om om jag möter någon på promenaden, men jag är inte riktigt redo än. Mobilalarmet för fortsätta ljuda klockan fem ett tag till. Jag har fått ny energi och det känns inte alls svårt att hitta julgardinerna. De ligger ju där i garderoben i hallen, där jag alltid brukar lägga dem. Jag sätter på radion på hög volym, så att jag kan höra den från köket till både vardagsrummet och sovrummet. John Lennon sjunger Happy Christmas med ömhet i rösten. Julgardiner hängs upp i varje rum. Jag måste ha stege för att nå upp till gardinstängerna. När allt är klart får jag en impuls att köpa nya blommor att ha i fönstren, kanske julstjärnor. Kanske nästa gång jag är i affären? På kvällen tar jag fram mobilen medan jag tittar på nyheterna på TV. Jag börjar skriva ett sms till medmänni