Fortsätt till huvudinnehåll

Skrivpuff 16 - inspiration från s. 47 i boken "Livet efter dig" Jojo Moyes

Louisa Clark ville fly, men hon kunde inte. Hon ville aldrig mer sätta sin fot i den rike och svårt handikappade Will Traynors bostad igen. Han var den otrevligaste och mest arroganta människa hon mött. Hon behövde jobbet. Hennes föräldrar behövde hennes lön. Det fanns ingen återvändo. Hon hade inget val. Hennes självkänsla och självförtroende skulle förintas. Vad Lou inte visste var att Will hade en plan.



Etiketter:

Kommentarer

disco sa…
spännande bra :) vill ju veta.
17 januari 2015 kl. 11:31
Kalle Byx sa…
Ja man vill veta mer.
17 januari 2015 kl. 13:39
http://tittelina.blogspot.com sa…
Jag undrar, skulle vilja veta hur din fortsättning hade blivit :-)? (Har läst boken.)
17 januari 2015 kl. 14:33
Kalle Byx sa…
Svar på din fråga Ellinor. Jag läser I skymningen sjunger koltrasten just nu och tycker mycket om den. Den är inte så trovärdig kanske men ett ömsint ställningstagande för alla som inte följer strömmen.
17 januari 2015 kl. 15:19
Ellinor Wikman sa…
Tack! Jag har läst recensioner av boken som fokuserat på just trovärdigheten. Härligt att du gillar den, då ska jag också läsa den. Jag älskar Linda Olssons "Nu vill jag sjunga dig milda sånger". :)
17 januari 2015 kl. 15:27
Tintomara sa…
Spännande! Vad är det för plan, tro...
17 januari 2015 kl. 17:13
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila
3 kommentarer
Läs mer

Skrivpuff 96, april - inspirationsord: talang

Vägen tillbaka (del 2) Han iakttog hur hon såg sig omkring i klassrummet för att bestämma sig för var hon ville sitta. Han mindes hur ledsna de varit när hon skulle resa till Afrika. Han hade försökt muntra upp henne genom att berätta om alla djuren hon skulle möta. Under de första två åren skickade hon vykort på lejon och elefanter på savannen, men sedan uteblev vykorten och Leo tänkte mindre och mindre på Denise. Hon satte sig längst fram till vänster och han gick efter och satte sig bredvid henne. Leo kände nervositet blandad med förväntan. Vem var hon nu? Denise vände sig mot killen som hade satt sig bredvid henne i klassrummet, som hade många lediga platser. Hon tyckte att det var märkligt att han inte satte sig på en ensam bänkrad. Hon presenterade sig och såg hur det glittrade till i hans grönblå ögon. Det var först när han sa sitt namn, som hon insåg att det kunde vara hennes Leo. Hon hade inte förväntat sig att möta någon hon kände i den nya skolan. Efter så många år...
6 kommentarer
Läs mer

Äntligen är gräsmattan klippt!

Den här helgen har jag varit ute i trädgården hur mycket som helst, ändå har jag en hel del kvar att rensa och vår trädgård är inte stor...jag måste vara långsam... Det känns faktiskt skönt att det är jobb imorgon, så att jag får vila lite ifrån trädgårdsarbetet. Hela förra sommaren kämpade vi med en handdriven gräsklippare och det är inte det ultimata när man har en gräsmatta full av mossa. Därför var det så gott att få klippa gräsmattan med grannens nyinköpta lilla bensindrivna gräsklippare. Det var ungefär lite tungt (vi har en slänt i trädgården), men tog bara en bråkdel av den tid vi brukar lägga ner. I helgen har jag även skjutsat Lenny till jobbet, upp halv sex lördag och söndag. Nästa helg är han ledig och då ska vi åka till min lillasyster i Ed, sedan vidare till Lennys storasyster i Dalarna och därefter på bröllop i Rockelstad, som ligger mellan Eskilstuna och Nyköping. Då ska Kelly och Mårten vigas vid en sjö vid Rockelstad slott . Mysigt! Det är ju himla lyxigt att bara arb...
3 kommentarer
Läs mer