Fortsätt till huvudinnehåll

***ModelLab***

Igår var jag och fyra kollegor på ModelLab 17.30-21.00. Vi blev sminkade och fotograferade i en riktig studio. Det var många poser, ombyten och kulisser. Riktigt, riktigt kul!

Monica och Cicci väntar på att bli sminkade:


Linda blir sminkad:


Eva blir sminkad:


Jag och Monica är redo att fotograferas:


Vi hade två olika fotografer. Eva och Monica hade en tjej, jag, Linda och Cicci en annan tjej. De var ganska olika i sitt sätt att vara och sitt sätt att fotografera. Men alla fick vi mycket bra bilder att ta med oss hem!!!

Det var ungefär 60 bilder vi fick titta igenom när fotograferingen var klar. En del foton såg väldigt roliga ut med benen åt olika håll och armarna lika så. Hahaha!

Jag hittade flera bilder som jag tyckte om, men tillslut bestämde jag mig för 5 bilder. Det blev verkligen en helkväll på ModelLab. Cicci och Eva kom direkt från stranden till fotograferingen och var hungriga hela kvällen, så vi gick till SoHo när vi fått våra kort utbrända på CD. Här är några bilder från SoHo.


Tack för en supertrevlig kväll tjejer!

Tack så jättemycket för hjälpen med bilen Linda!

Nu ska jag åka till Aspen och träffa Camilla och Leia! =)

Kramar Ellinor

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Skrivpuff - 10 augusti 2018

I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Du sover djupt. Andas tungt. Nu är allt stilla och lugnt. Ibland är det svårt att skilja dig från mig, att se vilka känslor som är mina. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Jag känner glädje. Den är min. Innan du somnade lånade jag din oro. Medkänsla är människans nyckel till förståelse. Ibland kan vi snurra in oss i andras förebråelse. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett.

Tjugofyra dagar - dag tio - Marika

- Isak, för femtielfte gången, jag skiter i om du ska åka till Australien. Det spelar ingen roll om du inte vill köpa hus. Det spelar ingen roll om du inte vill ha barn. Jag väntar på dig. Jag är 35 år. Jag har tid att vänta i ett år. Jag fattar inte hur många gånger jag ska behöva säga det här till dig. Fattar du inte. Isak stoppar händerna djupt ner i träningsbyxorna. Han är mycket vackrare än jag mindes honom. Det är något som förändrats. Han känns mycket mjukare. Det är som om han lyssnar på mig nu. Även om han mest är tyst, så känns det som om han hör mig och ser mig. - Vi kan inte vara ute längre. Jag fryser händerna och öronen av mig. Du får följa med in till mamma. Han tar min hand för första gången, sedan vi möttes i trädgården utanför det gula huset mitt ute i ingenstans. Jag kan inte fatta att han växt upp här. Det är liksom inte så jag uppfattat Isak. En kille som växt upp i en skog? Han som är så världsvan. Han som ska resa så långt bort. Kommer jag få veta vem ...