Fortsätt till huvudinnehåll

Gott trött!

Är så där gott trött efter en dag på stan och en halvtimma i solstolen på vår altan. Det är fantastiskt skönt och lyxigt att vara ledig fyra dagar i rad. Imorgon ska vi på kalas till E & L, så jag har köpt presenter till dem idag. Jag var även på biblioteket och lånade lite böcker. Det var verkligen varmt att springa runt på stan och jag var långt ifrån ensam.

Helgen kommer att avslutas med en middag på stan med Linnéa. Ska bli kul! Tänk att det snart är sommar! Så underbart!

Kramar Ellinor

PS Jag hade ju så klart med mig kameran när jag gick på stan idag.

Först tog jag kort på blomman och vårt husnummer innan jag lämnade vår lilla by.

Sedan var jag bara tvungen att stanna och ta kort på det här trädet med denna underbara himmel som bakgrund. Stannade till trots att jag var orolig för att jag fått parkeringsböter.


Jag hade inte fått parkeringsböter! =D

Kommentarer

Linda Linder sa…
Jag trodde verkligen att jag skulle sjunka genom golvet imorse när mäklaren ringde och sa att budet hade höjts. Jag såg framför mig hur vi tappat huset. Hur eller hur (som kära Marie brukar säga) så står vi här nu med hus :) I augusti flyttar vi in så då får ni förbereda erpå inflyttningsFEST. Längtar efter dig, vi måste ses snart! KRAM
2 maj 2008 kl. 19:59
Anonym sa…
Vad kul att du också har en blogg! Jag ska definitivt följa den.

Kram! /Maria
6 maj 2008 kl. 15:52
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila
3 kommentarer
Läs mer

Skrivpuff - 10 augusti 2018

I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Du sover djupt. Andas tungt. Nu är allt stilla och lugnt. Ibland är det svårt att skilja dig från mig, att se vilka känslor som är mina. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Jag känner glädje. Den är min. Innan du somnade lånade jag din oro. Medkänsla är människans nyckel till förståelse. Ibland kan vi snurra in oss i andras förebråelse. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett.
En kommentar
Läs mer

Tjugofyra dagar - dag tio - Marika

- Isak, för femtielfte gången, jag skiter i om du ska åka till Australien. Det spelar ingen roll om du inte vill köpa hus. Det spelar ingen roll om du inte vill ha barn. Jag väntar på dig. Jag är 35 år. Jag har tid att vänta i ett år. Jag fattar inte hur många gånger jag ska behöva säga det här till dig. Fattar du inte. Isak stoppar händerna djupt ner i träningsbyxorna. Han är mycket vackrare än jag mindes honom. Det är något som förändrats. Han känns mycket mjukare. Det är som om han lyssnar på mig nu. Även om han mest är tyst, så känns det som om han hör mig och ser mig. - Vi kan inte vara ute längre. Jag fryser händerna och öronen av mig. Du får följa med in till mamma. Han tar min hand för första gången, sedan vi möttes i trädgården utanför det gula huset mitt ute i ingenstans. Jag kan inte fatta att han växt upp här. Det är liksom inte så jag uppfattat Isak. En kille som växt upp i en skog? Han som är så världsvan. Han som ska resa så långt bort. Kommer jag få veta vem ...
4 kommentarer
Läs mer