torsdag 12 december 2019

Tjugofyra dagar - dag tretton - Marika

Kyssen är det bästa som hänt mig på flera månader. Kanske inser han att det kan bli vi. Jag är så impulsiv och jag har inte alltid det tålamod, som behövs för att inte skrämma killar. När jag berättade för Isak om min längtan efter hus och barn, så skrämde jag bort honom. Nu är han på väg tillbaka till mig igen.

Igår när jag bakade pepparkakor och byggde pepparkakshus med hans mamma, så visade hon mig foton från när Isak var liten. Han var så söt, men han var bara glad på de foton där han var tillsammans med sin morfar.

- Varför ser han så ledsen ut, frågade jag och pekade på ett foto där Isak satt i knät på sin pappa.
- Hans pappa drack mycket och lovade Isak saker när han var full. Han sa att de skulle bygga barkbåtar och ha tävlingar i bäcken eller att de skulle bygga var sin lådbil och köra rally på grusvägen. När Leif vaknade bakfull nästa dag, så mindes han inte något av det han hade lovat Isak och det blev aldrig några barkbåtar eller lådbilar.

Jag ser att Elsie är på väg att börja gråta, så jag pekar snabbt på foton med Isak och hans morfar.
- Här är han glad, säger jag.
- Min pappa och Isak tycker mycket om varandra. De har boxningen gemensamt och har gått många ronder i ringen, när Isak varit arg på sin pappa.


Inga kommentarer:

Julkalender 2020

 Under höstterminen har jag skrivit en tredje julkalender om barnen i Lerdala. Under decmeber månad kommer jag blogga igen. Då blir det julm...