Vägen fram - del 18 av 24

Nu finns ingen återvändo. Jag skickade brevet och snart kommer det till honom. Det är en evig väntan och jag ångrar mig varannan minut ungefär, varje gång jag tittar på mobilen och ser att han inte har svarat.

Jag startar TV:n i vardagsrummet för att få tiden att gå. Det är ett ungdomsprogram och de pratar om något som heter Youtube. Jag börjar fundera på om jag har internet på min mobiltelefon och om jag skulle ta och lyssna på den där låten av Magnus Uggla, som Harry skrev om.

Magnus Uggla - Ska vi gå hem till dig

Till min stora glädje får jag det att fungera och jag hinner lyssna på låten fyra gånger innan det plingar till i mobilen. Jag blir riktigt rädd. Jag som aldrig har ljud på mobilen. Är det sådär det låter när jag får ett sms?

"Vi ses imorgon klockan 10 på angiven plats. Jag står där med en ros. Kram Harry"

Jag blir alldeles varm i ansiktet. Står där med en ros? Vad ska alla tycka?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Läs mer

Skrivpuff - 10 augusti 2018

I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Du sover djupt. Andas tungt. Nu är allt stilla och lugnt. Ibland är det svårt att skilja dig från mig, att se vilka känslor som är mina. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Jag känner glädje. Den är min. Innan du somnade lånade jag din oro. Medkänsla är människans nyckel till förståelse. Ibland kan vi snurra in oss i andras förebråelse. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett.

Läs mer

Tjugofyra dagar - dag tio - Marika

- Isak, för femtielfte gången, jag skiter i om du ska åka till Australien. Det spelar ingen roll om du inte vill köpa hus. Det spelar ingen roll om du inte vill ha barn. Jag väntar på dig. Jag är 35 år. Jag har tid att vänta i ett år. Jag fattar inte hur många gånger jag ska behöva säga det här till dig. Fattar du inte. Isak stoppar händerna djupt ner i träningsbyxorna. Han är mycket vackrare än jag mindes honom. Det är något som förändrats. Han känns mycket mjukare. Det är som om han lyssnar på mig nu. Även om han mest är tyst, så känns det som om han hör mig och ser mig. - Vi kan inte vara ute längre. Jag fryser händerna och öronen av mig. Du får följa med in till mamma. Han tar min hand för första gången, sedan vi möttes i trädgården utanför det gula huset mitt ute i ingenstans. Jag kan inte fatta att han växt upp här. Det är liksom inte så jag uppfattat Isak. En kille som växt upp i en skog? Han som är så världsvan. Han som ska resa så långt bort. Kommer jag få veta vem ...

Läs mer

Författarutbildning

Leta i den här bloggen