Vägen fram - del 10 av 24

Nu är ni säkert väldigt nyfikna. Jag kommer inte göra er besvikna. Självklart ville jag bli den lycklige vinnaren av Harrys inköpslista. Ni ska veta att jag såg mig omkring denna gång, trots att det var rusning. Den första kundkorg jag fick tag i var den rätta. Jag tänkte ju att han stod där och såg på mig, men jag kunde inte se någon äldre man någonstans.

Jag vågade inte titta på Harrys inköpslista förrän jag kom hem. Det vore ju verkligen inte bra om jag började gapskratta igen och han stod och iakttog mig. Hans handstilen fick mig att förstå att det var hans inköpslista, men när jag kom hem blev jag förvånad.

Det var ingen inköpslista. Det var ett brev till MIG.

"Kära Margot!
Vilken överraskning att jag fick ett sms av dig igår. Jag är ledsen att jag svarade så sent, men jag var på söndagsmiddag hos min son och hade lämnat mobilen hemma. Jag tycker att det är ofint att sitta med mobilen vid bordet, när man blivit bjuden på middag. Nog om det.

Vilket trevligt och annorlunda sätt att mötas på. Tänk att det var just du som hittade min inköpslista. Fantastiskt Margot. Det vore roligt om du ville svara på mitt brev. Jag avslutar med några frågor:

Vem ska du fira jul med?

Har du lust att äta middag någon dag?

Här är min adress:

Harry Johnsson
Eklandagatan 64C
412 61 GÖTEBORG

Vänliga hälsningar
Harry"

Det här blir en spännande vecka!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Läs mer

Skrivpuff - 10 augusti 2018

I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Du sover djupt. Andas tungt. Nu är allt stilla och lugnt. Ibland är det svårt att skilja dig från mig, att se vilka känslor som är mina. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Jag känner glädje. Den är min. Innan du somnade lånade jag din oro. Medkänsla är människans nyckel till förståelse. Ibland kan vi snurra in oss i andras förebråelse. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett.

Läs mer

Tjugofyra dagar - dag tio - Marika

- Isak, för femtielfte gången, jag skiter i om du ska åka till Australien. Det spelar ingen roll om du inte vill köpa hus. Det spelar ingen roll om du inte vill ha barn. Jag väntar på dig. Jag är 35 år. Jag har tid att vänta i ett år. Jag fattar inte hur många gånger jag ska behöva säga det här till dig. Fattar du inte. Isak stoppar händerna djupt ner i träningsbyxorna. Han är mycket vackrare än jag mindes honom. Det är något som förändrats. Han känns mycket mjukare. Det är som om han lyssnar på mig nu. Även om han mest är tyst, så känns det som om han hör mig och ser mig. - Vi kan inte vara ute längre. Jag fryser händerna och öronen av mig. Du får följa med in till mamma. Han tar min hand för första gången, sedan vi möttes i trädgården utanför det gula huset mitt ute i ingenstans. Jag kan inte fatta att han växt upp här. Det är liksom inte så jag uppfattat Isak. En kille som växt upp i en skog? Han som är så världsvan. Han som ska resa så långt bort. Kommer jag få veta vem ...

Läs mer

Författarutbildning

Leta i den här bloggen