Fortsätt till huvudinnehåll

Skrivpuff 53, november 2016 - inspirationsord: göra

Det är natten mellan den 24 och 25 december 1993 och Mariana ligger i sin säng i sitt rum och skriver i sin dagbok. Något hon brukar göra varje dag och har gjort sedan hon lärde sig skriva. Till en början innehöll hennes dagboksanteckningar redogörelser av hennes dag. Mycket fakta och inte så mycket känslor. Under åren har hennes känslor sipprat ut mer och mer i dagboksbladen. På vissa ställen har bläcket flutit ut på grund av tårar. Idag är inte en sådan dag. Idag är Marianas favoritdag på året, julafton.




Det är julaftonsnatt och jag ligger här och skriver i ett nyskurat rum med en ficklampa i hand. Strömmen har gått för femtioelfte gången. Kvällen innan julafton fick vi koka skinkan i över fyra timmar för strömmen kom och gick hela tiden. Fast nu är det ganska mysigt ändå att inte ha någon elektricitet.


Jag har på mig min sidenpyjamas som jag fick av mamma i julklapp. Det prasslar så härlig om den. Jag är så glad för alla julklappar jag fått. Jag är så glad att Cindy finns. Jag bäddade med madrass och dunkudde åt henne idag. Hon blev jätteglad. Jag är så glad att jag har en så underbar familj och mormor. Jag är så glad att jag spelar fotboll i ett lag. Jag är så glad att killen finns som jag är kär i, fast att han kanske är kär i en annan tjej. Jag är glad att han finns. Jag är glad att jag finns.

Kommentarer

Tintomara sa…
Och jag är glad att den här texten finns. Jättefint skrivet!
Kalle Byx sa…
Håller med Irrbloss.
Så som en tonårsflicka kan skriva i en dagbok. Fint! Fast jag vet förstås inte om Mariana är en tonåring.
Stanna här sa…
Så härligt att läsa. När man läser så förstår man förtrollningen med en riktigt fin julafton, en dag då man känner sig älskad av omtänksamma människor. Fint!
Underbar text. Jag ler åt bestyret med julskinkan.
Skymning sa…
Jag riktigt känner hur härlig en jul kunde vara, fulla av drömmar inbäddade av julskinke doft.

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Vägen fram - del 4 av 24

Morgonpromenaderna känns roligare nu, när jag kan läsa inköpslistan där hemma. Jag kan den förvisso utantill numera, men roas ändå av att läsa den. Kanske skulle jag kunna unna mig att sova lite längre och inte bry mig om om jag möter någon på promenaden, men jag är inte riktigt redo än. Mobilalarmet för fortsätta ljuda klockan fem ett tag till. Jag har fått ny energi och det känns inte alls svårt att hitta julgardinerna. De ligger ju där i garderoben i hallen, där jag alltid brukar lägga dem. Jag sätter på radion på hög volym, så att jag kan höra den från köket till både vardagsrummet och sovrummet. John Lennon sjunger Happy Christmas med ömhet i rösten. Julgardiner hängs upp i varje rum. Jag måste ha stege för att nå upp till gardinstängerna. När allt är klart får jag en impuls att köpa nya blommor att ha i fönstren, kanske julstjärnor. Kanske nästa gång jag är i affären? På kvällen tar jag fram mobilen medan jag tittar på nyheterna på TV. Jag börjar skriva ett sms till medmänni