Fortsätt till huvudinnehåll

Skrivpuff 158, oktober - inspirationsbild

I min ungdomsdagar arbetade jag som småskolelärarinna i byns församlingshem. Varje solig vårdag när jag vandrade hem längs grusvägen fann jag en pojke sittandes bakom en lada. Han var i min brors ålder. Några och tio. Hans hud måste varit mycket känslig för han satt under ett svart paraply för att skydda sitt ansikte för solen. Han höll en bok i sin högra hand och paraplyt i den vänstra. Jag sparade minnet som en liten pärla kring min hals och nu på ålderns höst brukar jag plocka fram det och begrunda det. Jag kan inte längre gå, men i minnet traskar jag sorglöst fram på grusvägen fylld av barnskratt från en dag på mitt arbete. Varje gång jag passerar pojken undrar jag vad han läser. En dag ska jag gå fram och språka med honom. Åh, vad jag ser fram emot detta!





Inspirationsbilden finns här!
Etiketter:

Kommentarer

Grå papegoja sa…
Underbar. En text som värmer hjärtat.
1 oktober 2015 kl. 17:24
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila
3 kommentarer
Läs mer

Allting har en början

Det var på den här bloggen allt började. I januari 2015 startade jag en skrivutmaning. Det var tack vare Skrivpuff. En blogg startade av Ann Ljungberg som bjöd på skrivutmaningar varje dag. Det kunde vara en ord eller en bild att skriva utifrån. Jag bestämde mig för att skriva varje dag så länge jag kände att det var roligt. Det blev 111 texter på 111 dagar och mitt under denna skrivutmaning dog min mormor. Det var en oväntad händelse i livet. Hon skulle fylla 80 år 2015, men ingen visste att hennes hjärta snart inte skulle orka mer. Hon stod mig väldigt nära och jag trodde att jag skulle sluta delta i Skrivpuff, men jag fortsatte för min skull, men också för mormors skull. Min dröm var alltid att min mormor skulle få träffa mitt barn, hennes barnbarnsbarn. Nova föddes 3,5 år efter att mormor lämnat jordelivet. Men hon var med när jag och min man gifte oss och det är jag så otroligt tacksam för. Av de 111 texterna valde jag ut ett tjugotal och skapade en bok till minne av min mormor In...
Skicka en kommentar
Läs mer