Fortsätt till huvudinnehåll

Skrivpuff, 5 februari - inspirationsord: FNITTRA

Ifrån skogsgläntan såg hon hur han vackla till.

Triumferande fnitter fick hennes grönsvartmålade läppar att blotta ett uns av hennes vita tänder.

Han återfick balansen och böjde sig ner för att avlägsna pilen.

Hon såg sin chans att vinna mark, men längtade efter att få se honom lida lite till.

Den inre smärta han åsamkat henne kunde inte mätas med fysisk smärta, men det här var bättre än inget. Mycket bättre än ingenting.

Hon visste inte att tiden var så knapp, att njutningen var så flyktig.









Likt en panter kastade han sig över henne. Gömstället var röjt och hennes ögon var uppspärrade. Fnittret fastnade i halsen. Han var så tung. Hon spände varje fiber i sin späda kropp, men hade inte en chans. Om hon lyckades träffa med en enda spark, så skulle hon kanske få honom ur fattning. Borra in stålhättan i det färska öppna såret.

Kommentarer

foxy sa…
Japp, håller på henne... häftiga vändningar i dina historier.
Bra! Blir det en fortsättning?
Charlotta sa…
Lite fantasy-känsla, pilen får mig att kastas in i en värld utan tidsperspektiv.
Jag tänkte inte skriva någon fortsättning, men Charlottes kommentar fick mig på andra tankar.

Det är här så häftigt! Tack vare Skrivpuff och ALLA som kommenterar varje dag har jag äntligen både självkänsla och självförtroende när det gäller att skriva och plötsligt är MÅNGA härligt projekt i rullning. Tack! Tack! Tack!

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Vägen fram - del 4 av 24

Morgonpromenaderna känns roligare nu, när jag kan läsa inköpslistan där hemma. Jag kan den förvisso utantill numera, men roas ändå av att läsa den. Kanske skulle jag kunna unna mig att sova lite längre och inte bry mig om om jag möter någon på promenaden, men jag är inte riktigt redo än. Mobilalarmet för fortsätta ljuda klockan fem ett tag till. Jag har fått ny energi och det känns inte alls svårt att hitta julgardinerna. De ligger ju där i garderoben i hallen, där jag alltid brukar lägga dem. Jag sätter på radion på hög volym, så att jag kan höra den från köket till både vardagsrummet och sovrummet. John Lennon sjunger Happy Christmas med ömhet i rösten. Julgardiner hängs upp i varje rum. Jag måste ha stege för att nå upp till gardinstängerna. När allt är klart får jag en impuls att köpa nya blommor att ha i fönstren, kanske julstjärnor. Kanske nästa gång jag är i affären? På kvällen tar jag fram mobilen medan jag tittar på nyheterna på TV. Jag börjar skriva ett sms till medmänni