Fortsätt till huvudinnehåll

Skrivpuff, 10 februari - inspirationsord: TRÄD

Mannen fortsatte skriva på sin självbiografi:

Jag hörde hur det rasslade och prasslade i buskar och träd. Jag var rädd att katten skulle komma in igen. Den blöta svarta katten med de ondskefulla ögonen.

Vid fyra års ålder knöt mor upp snöret runt min högra handled, som suttit fast i de vita spjälorna i min säng. Jag hade bara fått vara uppe korta stunder och hade därför inte fått lära mig att gå, så som andra fyraåringar. Snöret runt min högra hand hade varit mors barnvakt, men det hade också kommit att bli min vän. När hon slängde det i soporna, så kröp jag dit och plockade upp det när hon inte såg. Det luktade cigarettfimp och kaffesump. Det spelade ingen roll. Nu när snötäcket var borta behövde jag mitt rep, min trygghet.

Kommentarer

Spännande berättelse. Jag ser fram mot fortsättningen.
foxy sa…
Stackars barn, trygghet i en snörstump...hoppas fortsättning följer...

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Skrivpuff - 10 augusti 2018

I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Du sover djupt. Andas tungt. Nu är allt stilla och lugnt. Ibland är det svårt att skilja dig från mig, att se vilka känslor som är mina. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Jag känner glädje. Den är min. Innan du somnade lånade jag din oro. Medkänsla är människans nyckel till förståelse. Ibland kan vi snurra in oss i andras förebråelse. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett.

Tjugofyra dagar - dag tio - Marika

- Isak, för femtielfte gången, jag skiter i om du ska åka till Australien. Det spelar ingen roll om du inte vill köpa hus. Det spelar ingen roll om du inte vill ha barn. Jag väntar på dig. Jag är 35 år. Jag har tid att vänta i ett år. Jag fattar inte hur många gånger jag ska behöva säga det här till dig. Fattar du inte. Isak stoppar händerna djupt ner i träningsbyxorna. Han är mycket vackrare än jag mindes honom. Det är något som förändrats. Han känns mycket mjukare. Det är som om han lyssnar på mig nu. Även om han mest är tyst, så känns det som om han hör mig och ser mig. - Vi kan inte vara ute längre. Jag fryser händerna och öronen av mig. Du får följa med in till mamma. Han tar min hand för första gången, sedan vi möttes i trädgården utanför det gula huset mitt ute i ingenstans. Jag kan inte fatta att han växt upp här. Det är liksom inte så jag uppfattat Isak. En kille som växt upp i en skog? Han som är så världsvan. Han som ska resa så långt bort. Kommer jag få veta vem ...