Fortsätt till huvudinnehåll

One last time

Det är väldigt många svenskar som ska börja jobba på måndag. Själv har jag varit igång en vecka. Många känner ångest inför att komma igång med vardagen igen och känner sorg över att ledigheten är slut, men kanske är det lika många som känner lättnad över att vardagen snart är tillbaka. Jag befinner mig någonstans mittemellan. Jag kan sakna semestertiden, men tycker också att det är roligt att vara tillbaka på jobbet.

Det många, som har arbete, inte tänker på är alla de som inte har något arbete att gå till nu när semesterledigheterna är slut. Hur känns det för dem? Har de ens upplevt att de haft semester, när de inte har haft något att ta semester ifrån?

Jag tänker också på alla dem som inte trivs på sitt jobb. Klart att det blir extra tungt att komma tillbaka då.

På Facebook kan jag se att flera tänker "En sista gång", (som Agnes sjunger "One last time", det var låten som spelades i min hjärna när jag vaknade i morse) dvs. på måndag börjar jobbet, nu är det sista helgen och då ska jag njuta, umgås, bada osv.

Det jag försöker tänka nu när min semester är slut är att vi fortfarande har helgerna, där vi kan ha semester och njuta av det vi tycker om att göra!

Njut nu av helgen och försök att inte tänka så mycket på att arbetet bankar på dörren på måndag.
Det kommer bli bra!

Kram

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila
3 kommentarer
Läs mer

Skrivpuff 96, april - inspirationsord: talang

Vägen tillbaka (del 2) Han iakttog hur hon såg sig omkring i klassrummet för att bestämma sig för var hon ville sitta. Han mindes hur ledsna de varit när hon skulle resa till Afrika. Han hade försökt muntra upp henne genom att berätta om alla djuren hon skulle möta. Under de första två åren skickade hon vykort på lejon och elefanter på savannen, men sedan uteblev vykorten och Leo tänkte mindre och mindre på Denise. Hon satte sig längst fram till vänster och han gick efter och satte sig bredvid henne. Leo kände nervositet blandad med förväntan. Vem var hon nu? Denise vände sig mot killen som hade satt sig bredvid henne i klassrummet, som hade många lediga platser. Hon tyckte att det var märkligt att han inte satte sig på en ensam bänkrad. Hon presenterade sig och såg hur det glittrade till i hans grönblå ögon. Det var först när han sa sitt namn, som hon insåg att det kunde vara hennes Leo. Hon hade inte förväntat sig att möta någon hon kände i den nya skolan. Efter så många år...
6 kommentarer
Läs mer

Äntligen är gräsmattan klippt!

Den här helgen har jag varit ute i trädgården hur mycket som helst, ändå har jag en hel del kvar att rensa och vår trädgård är inte stor...jag måste vara långsam... Det känns faktiskt skönt att det är jobb imorgon, så att jag får vila lite ifrån trädgårdsarbetet. Hela förra sommaren kämpade vi med en handdriven gräsklippare och det är inte det ultimata när man har en gräsmatta full av mossa. Därför var det så gott att få klippa gräsmattan med grannens nyinköpta lilla bensindrivna gräsklippare. Det var ungefär lite tungt (vi har en slänt i trädgården), men tog bara en bråkdel av den tid vi brukar lägga ner. I helgen har jag även skjutsat Lenny till jobbet, upp halv sex lördag och söndag. Nästa helg är han ledig och då ska vi åka till min lillasyster i Ed, sedan vidare till Lennys storasyster i Dalarna och därefter på bröllop i Rockelstad, som ligger mellan Eskilstuna och Nyköping. Då ska Kelly och Mårten vigas vid en sjö vid Rockelstad slott . Mysigt! Det är ju himla lyxigt att bara arb...
3 kommentarer
Läs mer