Fortsätt till huvudinnehåll

Marknad i Ed

I går var jag i Ed över dagen. Underbart att få träffa sin familj! Älskar er!

När jag kom till Ed vid 12-tiden, så stod min kusin Håkan, hans mamma (min moster) Annika, min moster (Jeanette), mamma och mormor och väntade på mig i mammas kök. Vi gick ner på marknaden tillsammans. Mysigt!

Jag och mamma gick och mötte Evelina som precis jobbat klart på Godiskompaniet som ligger på torget i Ed. Så mysigt att träffa lillasyster. Hon har flyttat till Uddevalla nu och jag ska hälsa på henne och sova över någon dag! Det ser jag fram emot!

Vi träffade snart Daniel, Emilie, Gabriella och River på marknaden!

Här är en bild på mig och mina goa syskonbarn från i somras!

Mina syskonbarn var såklart på plats i Ed när det var marknad på gång! Gabriella såg fram emot att åka karusell. Fint väder var det också! Gott!


När Gabriella hade åkt karusell, så gick jag, mamma, Evelina och Gabriella hem till mamma igen och gjorde mackor. Snart satt alla i mammas kök och fikade. Här är goa River, en riktigt söt linslus!


En riktigt ska skönt dag hemma i Ed!

Jag passade på att svänga förbi pappa på vägen hem! Kul att träffa honom!

Idag har jag haft sovmorgon, städat och softat! Gött!

Hoppas att ni haft en bra helg och att ni får en bra vecka 42!

Kraaaam

Kommentarer

Angelica sa…
Hittade du något på marknaden då??

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Skrivpuff - 10 augusti 2018

I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Du sover djupt. Andas tungt. Nu är allt stilla och lugnt. Ibland är det svårt att skilja dig från mig, att se vilka känslor som är mina. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Jag känner glädje. Den är min. Innan du somnade lånade jag din oro. Medkänsla är människans nyckel till förståelse. Ibland kan vi snurra in oss i andras förebråelse. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett.

Tjugofyra dagar - dag tio - Marika

- Isak, för femtielfte gången, jag skiter i om du ska åka till Australien. Det spelar ingen roll om du inte vill köpa hus. Det spelar ingen roll om du inte vill ha barn. Jag väntar på dig. Jag är 35 år. Jag har tid att vänta i ett år. Jag fattar inte hur många gånger jag ska behöva säga det här till dig. Fattar du inte. Isak stoppar händerna djupt ner i träningsbyxorna. Han är mycket vackrare än jag mindes honom. Det är något som förändrats. Han känns mycket mjukare. Det är som om han lyssnar på mig nu. Även om han mest är tyst, så känns det som om han hör mig och ser mig. - Vi kan inte vara ute längre. Jag fryser händerna och öronen av mig. Du får följa med in till mamma. Han tar min hand för första gången, sedan vi möttes i trädgården utanför det gula huset mitt ute i ingenstans. Jag kan inte fatta att han växt upp här. Det är liksom inte så jag uppfattat Isak. En kille som växt upp i en skog? Han som är så världsvan. Han som ska resa så långt bort. Kommer jag få veta vem ...