Fortsätt till huvudinnehåll

Året 2007!

Min sambo fyllde 30 år i början av mars och jag ordnade ett överraskningskalas för honom. Här är Lenny, Matte och Gustav på överraskningskalaset. I bakgrunden står Daniel och Emilie och tar tårta.


2)

Jag avslutade min utbildning i juni! Här är blommorna jag fick av goa människor som gratulerade mig! =)



3)

Vi reste till London med min lillasyster, min mamma och min mormor i juli. Här är vi hela gänget.


4)

Jag började jobba som specialpedagog i augusti.


5)

Vi hade födelsedagskalas för mig, min bror, min mammas sambo och hans dotter i Strömstad. Det var också i augusti. Här är tårtorna!


6)

I oktober reste jag och min sambo till Budapest! Här är ett av fotona därifrån!



7)

I oktober vann vi även budgivningen på vårt hus! Vilken lycka!



8)

Till lucia flyttade mamma och c/o från Vildmarksporten (där de bodde i över ett halvår pga. vattenskada) in i huset efter renovering! Här är utsikten från deras trädgård.


9)

22 december reste jag hem till julen i Ed! Utsikt över Ed!


10)

Gott Nytt År! 18 januari får vi nycklarna till huset!

Kommentarer

Linda Linder sa…
Vad roligt det ska bli när vi flyttar in! Vad spännande och skönt att ätligen få något eget :) Vi är SÅ avundsjuka... Hoppas också kunna få flytta i år, vi får väl se! KRAM

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Skrivpuff - 10 augusti 2018

I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Du sover djupt. Andas tungt. Nu är allt stilla och lugnt. Ibland är det svårt att skilja dig från mig, att se vilka känslor som är mina. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Jag känner glädje. Den är min. Innan du somnade lånade jag din oro. Medkänsla är människans nyckel till förståelse. Ibland kan vi snurra in oss i andras förebråelse. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett.

Tjugofyra dagar - dag tio - Marika

- Isak, för femtielfte gången, jag skiter i om du ska åka till Australien. Det spelar ingen roll om du inte vill köpa hus. Det spelar ingen roll om du inte vill ha barn. Jag väntar på dig. Jag är 35 år. Jag har tid att vänta i ett år. Jag fattar inte hur många gånger jag ska behöva säga det här till dig. Fattar du inte. Isak stoppar händerna djupt ner i träningsbyxorna. Han är mycket vackrare än jag mindes honom. Det är något som förändrats. Han känns mycket mjukare. Det är som om han lyssnar på mig nu. Även om han mest är tyst, så känns det som om han hör mig och ser mig. - Vi kan inte vara ute längre. Jag fryser händerna och öronen av mig. Du får följa med in till mamma. Han tar min hand för första gången, sedan vi möttes i trädgården utanför det gula huset mitt ute i ingenstans. Jag kan inte fatta att han växt upp här. Det är liksom inte så jag uppfattat Isak. En kille som växt upp i en skog? Han som är så världsvan. Han som ska resa så långt bort. Kommer jag få veta vem ...