Författarutbildning

Har ni någon gång upplevt att ni inte kan tänka? Vi människor vill ha kontroll, kontroll över vårt eget liv. Vi planerar och planerar. En del av oss har utvecklat en flexibilitet och klarar av att känna känslan av att ha kontroll, trots att våra planer måste förändras. Människor som känner att de tappar kontrollen, när deras plan måste ändras, vilka känslor bär de när upplevelsen av att inte kunna tänka tar över deras tankar? Dagens Skrivpuff

I en värld full av människor. Här lever du och jag. Om tiden inte fanns skulle vi då ha mer tid för varandra? Du känner inte mig. Jag känner inte dig. Om vår tidrymd var oändlig hade vi då haft tid att tala? Vem hade du då varit för mig? Vem hade jag då varit för dig?

Nakna små fötter fulla av sand. Ty stranden fanns bara ett stenkast därifrån. Droppade vatten på hans häl från en solmogen, röd tomat. Kunde ingenting om blommor, men kunde ändå se dess skönhet. Växthuset dignade av växter. Flera fann han exotiska, nästan mystiska. Som att kliva in i en sagovärld. Den gamla kvinnan sträckte fram sin kupade skrynkliga lilla hand. Gav honom något. En liten blålila vindruva. När han tog emot den föll en tår på hennes mjuka bruna veckade kind. Den följde hennes kind i en av rynkorna. Som en hink vatten i en fåra i jorden. Hon kom att bli den mormor han alltid saknat.

Ingen förvarning. Allt hade verkat så glamoröst. Vinna medaljer. Få beröm. Känna smak av segerns sötma. Imponeras av sin egen kropp. Slippa 9-till-5-arbete. Låta kroppen göra jobbet. Ingen hade berättat för dem om myntets baksida, ty alla mynt har en baksida. Tränaren hade talat om blod, svett och tårar i ett inledningsskede. De var förblindade av sina framgångar. Hörde inte hans ord. Smaken av metall i munnen. Varje fiber i kroppen vill vila. Svetten samlad i lager på lager. Träningspass efter träningspass. Ingen återhämtning. Framgång eller förfall? Starkast vinner? Vems psyke knäcks först? Är du en vinnare?

Förväntansfull. Förberedelserna är halva resan. Stressad. Flyget är redo för "take off". Är allt packat? Kan något börja brinna därhemma? Försöker slappna av. Solen är beställd och resan är betald. Turbulens. Vi kommer väl fram?! Luftombyte. Planet dunsar ner mot okänd mark och vi är snart ute i värmen. Glädje. Det är sol och från vår balkong ser vi soluppgången över havet. Mycket tankar. Resa betyder möjlighet att tänka. Njuter. Inga måsten, bara vara. Tacksamhet. Tack för att vi har möjlighet att göra denna resa. Insikt. Det är så fantastiskt bra därhemma. Perspektiv. Är på helt rätt väg. Dags att packa. Saknar nog faktiskt jobbet lite. Nöjd. Känner sängen därhemma mot kroppen, sluter sig om, omfamnar. Säger välkommen hem! Blundar och slumrar i flygstolen. Vaknar f undersam. Är nycklarna kvar i fickan på jackan?

Flög i formation mot solens hjärta. Regnbågsrandiga av solens magiska strålar. Själarnas styrka gav åskådaren rysningar. Återföreningen var räddningen. Dagen de alla hade längtat efter.

Han skalade varsamt löken och sedan hackade han den med lugna jämna rörelser. Han visste att hon inte skulle komma. Det skulle bli ännu en middag i ensamhet. Han kände en tår i ögonvrån och undrade om den skulle funnits där även utan enzymer som reagerar med svavelhaltiga aminosyror. Grät han äntligen på riktigt?