måndag 2 december 2019

Tjugofyra dagar - dag två - Isak

Jag vaknar med ett ryck. Rummet är mörkt och jag kan inte avgöra om det är mitt i natten eller tidig morgon. Jag famlar i mörkret efter mobilen och ser att Marika ringt fyra gånger sedan jag somnade. Det är tur att mobiltelefonen uppfunnits, så att inte hemtelefonen hos mamma ringt fyra gånger under natten. Jag blundar och tänker på hur det var förr. Mamma skulle ha svarat till slut och så hade hon suttit och lyssnat på Marika halva natten. Försökt trösta henne för att jag, hennes son, krossat hennes hjärta. Jag drar täcket över huvudet och är glad att jag är fyrtio år nu och inte längre tjugo. Jag tar mina egna beslut. Jag kan sticka utomlands om jag vill, när jag vill.

Jag känner doften av kaffe och ser att klockan på skärmen på mobilen visar 09:24. Jag är stel i axlarna efter gårdagens pass på gymmet. Sista passet på gymmet i Göteborg, för alltid? Jag vet inte om jag kommer tillbaka. Vet bara att jag måste bort.

Mitt liv är magasinerat och min livslust är på villovägar. Försvann den innan jag flyttade ifrån mitt föräldrahem? När hade jag livslust senaste? På gymnasiet?



2 kommentarer:

Ljusletaren sa...

Du skriver bra och jag längtar redan efter nästa avsnitt/ krma

Ellinor Wikman sa...

Åh, tusen tack!

Julkalender 2020

 Under höstterminen har jag skrivit en tredje julkalender om barnen i Lerdala. Under decmeber månad kommer jag blogga igen. Då blir det julm...