Fortsätt till huvudinnehåll

En annorlunda jul i vår by, 20 december 2016

När Lina vaknar nästa morgon, så känner hon sig sämre. Hon ligger kvar i sängen och hennes mamma kommer in till henne innan hon går till jobbet. Hon känner på hennes panna och säger:
- Du får vara hemma idag Lina. Du är varm. Du har feber och behöver vila. Fortsätt sov. Jag ringer till skolan och sjukanmäler dig. 

Lina sover vidare och när hon vaknar är klockan tio känner hon sig bättre. Hon går hon ut i köket och gör en smörgås och tömmer mjölk i ett glas. Hon tar med sig smörgåsen och mjölkglaset in till sitt rum. Hon sätter sig på sin plats vid skrivbordet och börjar skriva dagbok. Hon vet att inte mamma tycker om att hon har stearinljus tända, när hon är ensam hemma, så hon vågar inte tända datumljuset.


Kära dagbok!

Idag är jag sjuk. Vad ska jag göra idag? Det är tråkigt att vara hemma ensam. 

Hon sitter och funderar en stund och plötsligt vet hon vad hon ska göra. Hon skriver vidare i dagboken.

Nu har jag kommit på vad jag ska göra. Jag ska gå till Nisse i Svängen och ge honom en påse med lussekatter. Då blir han säkert glad.

Kram Lina

Lina hämtar en påse med lussekatter i köket. Hon lägger påsen med lussekatter på byrån i hallen och tar på sig sina ytterkläder och skor. Sedan tar hon påsen med lussekatter och går ut.
Lina kommer fram till Nisse i Svängens hus. Hon går upp för trappan och knackar på den nymålade ytterdörren. Det dröjer en stund innan Nisse öppnar. Först kikar han ut bakom en gardin i ett fönster och sedan öppnar han dörren.

- Nej, men hej, säger Nisse. Visst var det Lina du hette. Jag minns dig från julbasaren i söndags.
- Ja, hej Nisse, säger Lina och ler. Hon räcker fram påsen med lussekatter till honom.
- Nämen, tack. Kom in, säger Nisse och ler tillbaka.

Lina tänker att det är första gången hon ser Nisse le, så att han visar tänderna. Lina tar av sig skorna i den lilla hallen och hänger upp sin jacka på en krok. Sedan går hon efter Nisse in i köket. 
- Så gott med lussekatter. Jag har lite hallonsaft, som jag gjorde i somras. Vill du ha lite fika? säger han.
Lina nickar. Hon vet inte riktigt vad hon ska säga. Nisse tar fram en tillbringare med saft och häller upp i två glas och sedan lägger han två lussekatter på ett fat. Så tar han med sig allt till köksbordet. Lina sätter sig på en av köksstolarna. Köksbordet är litet och har bara två stolar. En på varje sida. Nisse sätter sig ner mittemot Lina och Lina tar mod till sig och börjar prata.
- Gullan sa att din mamma var bäst i byn på att baka lussekatter, säger Lina. Så de här lussekatterna är nog inte lika goda som hennes, men jag tänkte att du kanske ville ha ändå.

Nisse smakar på en lussekatt och tuggar lite. Han ser glad ut, tänker Lina.
- De är nästan lika goda som min mammas lussekatter, säger han och ler.
- Gullan visade mig din beställning på dockstrumpor igår. Jag tror att hon är klar med din beställning nu för hon sticker så snabbt, säger Lina.
- Så bra, säger Nisse. Jag skulle faktiskt behöva lite hjälp av dig för att hinna klart med allt i tid till julafton. Har du tid att hjälpa till?
- Jag och Frida kan säger hjälpa dig, säger Lina. Vad vill du ha hjälp med?    
Nisse kliar sig på hakan och dricker lite saft. 
- Jag tänkte bjuda hit alla i byn på julafton, säger Nisse. Jag tänkte att alla skulle få se vad jag har i min källare. Jag skulle behöva hjälp med flera saker. Jag undrar om ni skulle kunna hjälpa mig att göra en inbjudan, som vi kan lägga i allas postlådor. Jag kör er förstås. Sedan har jag en massa julklappar, som behöver bli inslagna innan julafton.
Lina märker att Nisse är försiktig när han talar och att han är osäker på om Lina vill hjälpa till.
- Jag vill gärna hjälpa till och det vill säkert Frida också, säger Lina. Ta fram penna och papper, så kan jag skriva vad du vill att det ska stå på inbjudningen.

Nisse hämtar penna och papper i en låda i köket. Lina visste att Nisse var snäll, men hon trodde inte att han var så snäll. Tänk att han ska bjuda hem alla människor i byn till sig på självaste julafton, tänker hon. Hon får tårar i ögonen och är förvånad och glad. Nisse tar sin stol och sätter sig bredvid Lina. Nisse och Lina börjar skriva ner vad som ska stå i inbjudan. Innan Lina går hem bestämmer de att Lina och Frida ska komma till Nisse imorgon efter skolan.
När Lina kommer hem, så skyndar hon sig att skriva ett sms till Frida. Hon skriver: "Jag har en överraskning till dig. Vi ska hjälpa Nisse i Svängen med något. Kom hem till mig när du kommer från skolan."

Visst ser det gott ut!


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Skrivpuff - 10 augusti 2018

I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Du sover djupt. Andas tungt. Nu är allt stilla och lugnt. Ibland är det svårt att skilja dig från mig, att se vilka känslor som är mina. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Jag känner glädje. Den är min. Innan du somnade lånade jag din oro. Medkänsla är människans nyckel till förståelse. Ibland kan vi snurra in oss i andras förebråelse. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett.

Tjugofyra dagar - dag tio - Marika

- Isak, för femtielfte gången, jag skiter i om du ska åka till Australien. Det spelar ingen roll om du inte vill köpa hus. Det spelar ingen roll om du inte vill ha barn. Jag väntar på dig. Jag är 35 år. Jag har tid att vänta i ett år. Jag fattar inte hur många gånger jag ska behöva säga det här till dig. Fattar du inte. Isak stoppar händerna djupt ner i träningsbyxorna. Han är mycket vackrare än jag mindes honom. Det är något som förändrats. Han känns mycket mjukare. Det är som om han lyssnar på mig nu. Även om han mest är tyst, så känns det som om han hör mig och ser mig. - Vi kan inte vara ute längre. Jag fryser händerna och öronen av mig. Du får följa med in till mamma. Han tar min hand för första gången, sedan vi möttes i trädgården utanför det gula huset mitt ute i ingenstans. Jag kan inte fatta att han växt upp här. Det är liksom inte så jag uppfattat Isak. En kille som växt upp i en skog? Han som är så världsvan. Han som ska resa så långt bort. Kommer jag få veta vem ...