tisdag 30 juni 2015

Skrivpuff 123, juni - inspirationsord: stick


Kapitel 1

Vinglaset i min hand


Hur i hela friden hamnade jag här? Jag ligger på golvet mellan soffan och fåtöljen i en onaturlig ställning. Nacken är stel. Magen och ryggen ömmar. Benen sticker. De måste ha somnat, domnat bort. 

Det tar ett tag innan jag tar mig upp. På vingliga ben går jag in i mitt hemtrevliga kök och sätter på kaffebryggare som redan är laddad med kaffebönor och vatten. Jag går ut till hallen och hämtar Göteborgsposten på hallmattan. På väg tillbaka till köket tappar jag balansen och faller handlöst mot väggen. Min tunna lilla kropp blir liggande orörlig på hallgolvet en stund. Jag tänker att jag har tur som har råd med Minou, min städerska, annars hade jag legat på golvet bland dammråttor och hår. Jag får kväljningar när jag tänker på hårstrån. Jag tål dem inte. Kanske är det svårt för andra att förstå hur äckliga de är för mig, men tänk på en spya, så kanske du förstår. Jag kommer på fötter igen och har nog slumrat till för kaffebryggaren har slutat pusta och stånka.

Jag slår upp kaffe i en svart mugg, men upptäcker att det saknas en liten bit keramik i muggens kant. Minou får ju ta det lite lugn när hon diskar. Jag brusar upp. Häller ut kaffet i diskhon och slänger muggen i den tomma soppåsen under diskbänken. Nu finns det bara tre svarta muggar kvar och jag måste ta mig till Cervera för att få jämna par igen. Jag har fått syn på blommorna i fönstret. De ser ledsna ut. Har Minou glömt att vattna dem IGEN? 

Jag går ut i vardagsrummet för att hämta vattenkannan och då får jag se att jag varken städat undan vinglaset eller den tomma vinflaskan. Jag blir besviken på mig själv. Tänk om någon skulle komma. Jag ställer den tomma vinflaskan, i den höga, utdragbara lådan i tv-bänken, tillsammans med ett dussin andra tomma vinflaskor. Du kanske tror att jag skäms för att jag druckit så många. Inte då. Vinet, blotta tanken på vinet, får mig att må bra. Det känns skönt i kroppen att veta att det står fler vinflaskor på kylning i vinkylen. Jag blir upphetsad av tanken. Kanske på samma sätt som du blir upphetsad av att se två människor kyssas passionerat på bioduken i en mörk biosalong.

3 kommentarer:

marmoria sa...

Bra jobbat!

Grå papegoja sa...

Bra! Kapitel 1? Det kommer alltså en fortsättning?

Kalle Byx sa...

Bra.