Fortsätt till huvudinnehåll

Mysig resa

Idag kom vi hem efter att ha varit på resande fot sedan i tisdags. Vi började vår lilla semestertripp med två dagar i Dalsland. Det är alltid lika roligt att träffa alla i min familj. Vi hann även med ett besök hos min moster i Bäckefors. Vi var såklart en tur till pappa i databutiken i Färgelanda. Vi invigde mamma, Örjan, Petra, Oscar och Evelinas gästrum också. Riktigt lyxigt att ha ett eget rum att sova i när man är på besök!

Jag och Evelina passade på att spela kortspelet Dam på kvällen när Lenny och Oscar försökte vinna VM i ishockey på Playstation 2.

I torsdags åkte vi till Karlstad och åt lunch med Patrik. Trevligt! Det blev kebabtallrik för Lenny och Patrik, samt pasta med gorgonzola för mig. Mums! Vi beundrade även brorsans nya TV.

På eftermiddagen åkte vi vidare till Dalarna och Falun. Jag trodde att det skulle bli lite klurigt att hitta hotellet, men det gick finfint. Skönt! Efter incheckning gick vi och bokade och köpte biobiljetter till "Bröllopsfotografen" (21.00) och gick därefter till hotellet igen och vilade.

Filmen var bra, men ibland fastnade skrattet liksom i halsen. Tänk vad många människor som spelar ett spel för att försöka passa in. Hemskt att inte kunna vara sig själv och bli accepterad för dem man är.

Det var så lyxigt att ha gångavstånd till hotellrummet efter bio, som slutade 23.00.

I går var vi på överraskningsresa i Dalarna. Först fick Linda Lärka på Atelje Liva en vit ros, sedan åkte vi med fikabröd och en liten present till Petra i Nås. De blev glatt överraskade. På väg till Petra passade vi på att ta lite foton.






Vi var lite oroliga att Petra inte skulle vara hemma när vi passerat Dala-Floda och kom fram till hennes hus i Nås. Det var ingen hemma, men hon var inte långt borta, som tur var. Här är kort från besöket hos Petra.



Jag tror att Nikita står på tå! =)

Vi åkte från Falun till Nås vid fyratiden och passade på att äta lite innan det var dags att köpa biljetter till nästa bio. Igår kväll såg vi "Flickan som lekte med elden". Trodde jag skulle drömma om Lisbets hemska pappa, men jag klarade mig utan mardrömmar. Skönt!

Det har varit underbart med hotellfrukost två dagar i rad. Vi lämnade Falun vid 10.00 imorse och stannade i Karlstad även på hemvägen för att äta lunch med Patrik. Efter lunchen var vi också med honom på en lite shoppingrunda. Han köpte smink till kvällens Halloweenfest. Han lovade att lägga ut bilder på Facebook, så det ska bli spännade att se! =)

Vi har också varit och hälsat på mormor i Bengtsfors idag. Nu är vi hemma igen! Skönt att ha söndagen hemma. Hade varit jobbigt att komma hem imorgon och gå till jobbet direkt dagen efter.

Hoppas att ni har en bra helg!!!!

Kram

Kommentarer

Anonym sa…
Va mysigt ni verkar haft! En rundtur i sverige. Förstår att de va skönt att komma hem o ha en dag ledig hemma innan jobbet
Anonym sa…
Glömde skriva att det var jag=)
Kramis Maria H

Populära inlägg i den här bloggen

Det gåtfulla landet

I det gåtfulla landet Vila finns näckrosor i rosa och lila I varje möte med färgglada tjädrar får du gåvor i form utav fjädrar När du vaknar minns du ingenting men på huvudkudden ligger en nätt liten ring Under kudden ligger fjädrar som ger kraft en energi du aldrig tidigare haft Välkommen till det gåtfulla landet Vila Kanske ses vi inatt, nu måste jag kila

Skrivpuff - 10 augusti 2018

I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Du sover djupt. Andas tungt. Nu är allt stilla och lugnt. Ibland är det svårt att skilja dig från mig, att se vilka känslor som är mina. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett. Jag känner glädje. Den är min. Innan du somnade lånade jag din oro. Medkänsla är människans nyckel till förståelse. Ibland kan vi snurra in oss i andras förebråelse. I mörkret ser jag din siluett. Mitt hjärta gör en piruett.

Tjugofyra dagar - dag tio - Marika

- Isak, för femtielfte gången, jag skiter i om du ska åka till Australien. Det spelar ingen roll om du inte vill köpa hus. Det spelar ingen roll om du inte vill ha barn. Jag väntar på dig. Jag är 35 år. Jag har tid att vänta i ett år. Jag fattar inte hur många gånger jag ska behöva säga det här till dig. Fattar du inte. Isak stoppar händerna djupt ner i träningsbyxorna. Han är mycket vackrare än jag mindes honom. Det är något som förändrats. Han känns mycket mjukare. Det är som om han lyssnar på mig nu. Även om han mest är tyst, så känns det som om han hör mig och ser mig. - Vi kan inte vara ute längre. Jag fryser händerna och öronen av mig. Du får följa med in till mamma. Han tar min hand för första gången, sedan vi möttes i trädgården utanför det gula huset mitt ute i ingenstans. Jag kan inte fatta att han växt upp här. Det är liksom inte så jag uppfattat Isak. En kille som växt upp i en skog? Han som är så världsvan. Han som ska resa så långt bort. Kommer jag få veta vem ...